Janne Kautto och Sineva Ribeiro

Av rädsla att prioritera fel har antalet utryckningar med högsta prioritet ökat dramatiskt jämfört med tidigare.

Janne Kautto och Sineva Ribeiro

Under de senaste decennierna har ambulansverksamheten utvecklats från en transportorganisation till en rullande akutmottagning. Sedan kravet på att minst en person i varje ambulans ska vara legitimerad sjuksköterska har vården som bedrivs i ambulansen utvecklats enormt. Ambulanssjuksköterskor har ett mycket stort ansvar då resultatet för patienter med akuta tillstånd som till exempel stroke eller hjärtproblem, ofta avgörs av vilken behandling de får inledningsvis. Men omoderna regelverk och ohälsosamma arbetsvillkor gör att ambulanssjukvården i dag inte alls är så säker och effektiv som den skulle kunna vara.

Delarna av hälso- och sjukvårdslagen som reglerar ambulansverksamheten beskriver fortfarande en transportorganisation, inte en modern ambulanssjukvård. Socialstyrelsens föreskrifter inriktar sig helt på organisatoriska frågor och hur fordonen ska vara utformade. Ingen beskrivning finns av ambulanssjukvårdens innehåll och kompetensbehov. Det finns också ett glapp mellan innehållet i specialistutbildningarna för ambulanssjuksköterskor och de behov av kunskap som finns i verksamheten. Problemen inom SOS Alarm påverkar också i högsta grad arbetssituationen för ambulanspersonalen.

Av rädsla att prioritera fel har antalet utryckningar med högsta prioritet ökat dramatiskt jämfört med tidigare. Det har både lett till en högre arbetsbelastning för ambulanspersonalen och till att ambulanserna i större utsträckning befinner sig på fel ställe när de verkligen behövs.

Privatisering av ambulansverksamheten har på flera orter skett utan någon rimlig uppföljning. Priskonkurrensen i upphandlingarna har lett till återkommande problem med brister i arbetsmiljön, sänkta löner och en hotad patientsäkerhet. I mars 2012 försattes entreprenören Sirius Humanums ambulansverksamhet i Skåne i konkurs. Orsaken var svårigheter att möta ambulanssjuksköterskornas rimliga lönekrav inom entreprenadavtalets ekonomiska ramar. Region Skåne har genom att lägga ut ambulansen på entreprenad försökt komma ifrån ansvaret för en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för ambulanspersonalen.

Det är bra att Riksrevisionen har inlett en granskning av statens insatser inom ambulansverksamheten som även omfattar larmnumret 112 och statens delägarskap i SOS Alarm.

Staten måste ta ansvar och se till att fastställa en nationell norm för krav på kompetens och kvalitet, liksom användning av best practise inom ambulanssjukvården. Förutsättningar i form av uppdaterade regelverk, relevanta kvalitets- och kunskapskrav, samt skärpt tillsyn av alla utförare är också områden där staten måste ta ett utökat ansvar.

Det är dags att den officiella synen på ambulanssjukvården förändras, från att bara vara en transportorganisation, till att vara en del av en avancerad akutsjukvård som kräver specifik kunskap. Hur bra eller dåligt ambulanssjukvården fungerar, påverkar effektiviteten i hela vårdkedjan och i allra högsta grad resultatet för patienten.

Sju punkter för en säker och effektiv ambulanssjukvård:

1. Det behövs en nationell norm för ambulanssjukvården i Sverige. De regelverk som styr ambulansverksamheten måste moderniseras.

2. Ställ tydliga krav vad gäller kvalitet och kompetens för verksamhet som bedrivs både i offentlig och privat regi. Utveckla tillsynsförfarandet så att eventuella brister upptäcks i tid.

3. Utveckla arbetssätten och använd best practise i all ambulansverksamhet. Det handlar till exempel om så kallade snabbspår där patienten slipper vänta på akuten utan kommer direkt till den behandling som är relevant.

4. Kompetenskraven för sjuksköterskorna på SOS Alarm måste höjas. Det bör krävas specialistutbildning samt lång erfarenhet av akutsjukvård.

5. Höj kvaliteten på utbildningen till ambulanssjuksköterska och utveckla den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.

6. Inför betald specialistutbildning för sjuksköterskor. Om specialistutbildningen genomförs inom ramen för en anställning skapas de bästa förutsättningarna för att säkra en god kunskapsutveckling.

7. Förbättra arbetsvillkoren för ambulanssjuksköterskorna. Dygnstjänstgöringen bör minimeras. All jourtjänstgöring ska räknas som ordinarie arbetstid och därmed vara fullt betald. Specialistutbildade sjuksköterskor måste få bättre betalt för sin kunskap.

JANNE KAUTTO

ordförande Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

SINEVA RIBEIRO

ordförande Vårdförbundet

LÄS OCKSÅ: Färre hjärtsjuka vågar vänta in ambulans