I Svenska Dagbladets artikel om cyberkrig från 7/8 framgår hur utsatt Sverige är för brott mot informationssäkerheten. Där ger bland annat Försvarets radioanstalt (FRA) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) sin syn på dagens risker. Det är alarmerande att våra politiker inte gör något åt problemet, trots åtskilliga larmrapporter.
Redan i december 2007 publicerade Riksrevisionen rapporten Krisberedskap i betalningssystemet, RiR 2007:28. Rapporten innehöll en bred genomlysning av krisberedskapen i vårt statliga betalningssystem som helhet, varav en del avsåg säkerheten i betalningssystemet. Resultatet av den senare delen av granskningen publicerades i en hemlig bilaga till rapporten. I denna bilaga påvisades en särskilt allvarlig risk och sårbarhet i systemet för statliga betalningar samt att det fanns möjlighet att begränsa denna risk och sårbarhet.
Riksrevisionen har nu i sommar, två och ett halvt år senare, genomfört en förnyad granskning av säkerheten i de statliga betalningarna. Enligt rapporten, RiR 2010:13 kvarstår den allvarliga risk och sårbarhet som tidigare påvisats i den hemliga bilagan.
Detta kan få enorma följder, inte olika de som häromåret drabbade vårt grannland Estland, och som också nämndes i Svenska Dagbladets artikel. Estland utsattes 2007 för en serie koordinerade attacker på nätet som slog ut delar av landets nätinfrastruktur. Attackerna startade i samband med beslutet att ett krigsmonument från gamla Sovjet skulle flyttas, vilket upprörde ryskspråkiga ungdomar i landet. Konsekvenserna av attackerna blev att regeringens, parlamentets, utrikes- och justitiedepartementets webbplatser slogs ut, liksom sajter tillhörande stora företag och landets sex största banker.
Liknande scenarion kan lika gärna hända här, vårt betalningssystem är bara ett exempel som kan drabbas. Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder och därmed extra känsligt för en IT-attack. FRA har varnat för att det redan finns stater som har förmåga att stänga vårt elnät och därigenom lamslå hela samhället.
Den svenska Regeringen och allianspartierna har påbörjat en översyn av rikets informationssäkerhet, exempelvis genom skrivelsen 2009/10:124 som överlämnades till Riksdagen i april i år. Här finns några steg mot en bättre och nationell informationssäkerhet, men Regeringen ger inga klara och detaljerade besked om hur medborgarnas och företagens skydd mot IT-baserade och/eller IT-burna angrepp ska garanteras. Oppositionspartierna har inte heller presenterat en enad informationssäkerhetsstrategi.
Inte minst är det viktigt för näringslivet att staten har en stark informationssäkerhetsstrategi. Om de nationella betalningssystemen slås ut förlamas svenskt näringsliv.
Det råder inget tvivel om att Sveriges informationssäkerhet måste ges hög prioritet, i linje med andra nationer. USA inrättade exempelvis förra året en särskild ”Coordinator for Cybersecurity” som ska samordna landets informationssäkerhet och som rapporterar direkt till president Barack Obama.
De partier som gör anspråk på regeringsmakt i höstens val måste ge Sveriges företagare klart besked om hur rikets informationssäkerhet ska säkerställas och att näringslivet kan fortsätta bedriva sin verksamhet på samma villkor som konkurrenter i jämförbara länder.
I dagsläget vet svenska folket ingenting om hur landets informationssäkerhet kommer att utformas efter valet i september. Därför vill vi ha svar på följande fem frågor från alla partier som gör anspråk på regeringsmakten:
• Hur ska informationssäkerheten organiseras? Hur ska landets informationssäkerhet samordnas mellan olika aktörer, regering, FRA, Säpo, MSB med flera. Vem ansvarar för nationens övergripande arbete med att minska riskerna för större IT-incidenter?
• Hur ska Sveriges privata företag samspela i detta arbete? Hur skyddar vi företag och företagshemligheter från industrispionage, sabotage och IT-terrorism?
• Hur ska informationssäkerheten samordnas internationellt?
• Hur ska medborgarna få en ”säkrare” användning av privata och offentliga tjänster på Internet?
• Hur ska den svenska polisen organiseras så att ”små” E-bedrägerier, bluff-fakturor samt så kallade Nigeriabrev och andra brott som initieras utomlands kan hanteras effektivt och på ett rättssäkert sätt? Liksom större brott i form av utpressning mot våra största globala företag?
Det är tråkigt att behöva konstatera denna utveckling, men det vi sett hittills är bara början. Världen har förändrats och vi behöver omvärdera våra risker efter den nya verkligheten och de nya hoten. Vi behöver en politisk ledning som tar tag i denna taktpinne, och det är nu.
MATS LINDGREN
vd för Safeside, ett företag som arbetar med informationssäkerhet
