Huvudbudskapet i vår artikel på SvD Brännpunkt den 17/10 – att en teknisk debatt om processer i klimatsystemet hör hemma i den vetenskapliga ­litteraturen och inte meningsfullt kan föras på dagstidningarnas debattsidor – tycks ha gått Ingemar Nordin (18/10) förbi.

Nordin tar upp Al Gore, som överhuvud taget inte nämns i vårt inlägg. Det är sant att Al Gore är en ”amatör” i klimatsammanhang och det är olyckligt att han ofta förknippas med IPCC som vore han en representant för forskarvärlden.

Det han säger är dock väsentligen baserat på dagens kunskap. Det är naturligtvis mer ­anmärkningsvärt när lekmän basunerar ut ett budskap som går stick i stäv med rådande forsknings­läge.

Vidare ifrågasätter Nordin trovärdigheten hos IPCC, som han beskriver som ett politiskt organ. IPCC är tillsatt av FN, men det stora antal forskare som deltar i arbetet att sammanfatta den publicerade forskningen inom klimatområdet är inte politiskt styrda.

Om man hävdar att IPCC-rapporten är ett politiskt dokument måste man också mena att de allra flesta vetenskapliga upp­satserna inom klimatområdet har tillkommit genom en politisk process, något som faller på sin egen ­orimlighet.

Att kritiska forskare inte får komma till tals i den vetenskapliga debatten, som ofta antyds, är inte sant.

Nordin nämner till exempel själv Richard Lindzen, en respekterad forskare som länge varit verksam vid MIT i USA och som är känd för att ha lagt fram olika teorier om låg klimatkänslighet och stor självreglerande förmåga hos klimatsystemet.

Hans resultat smusslas på intet sätt undan. De publiceras i ansedda tidskrifter, de prövas och debatteras av andra forskare och de citeras också i IPCC:s rapporter.

Frida Bender

Henning Rodhe

Stockholms universitet