Barack Obama, USA:s president, skriver på Brännpunkt.
Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP
I och med veckans Nato och USA-EU-toppmöten i Lissabon är jag stolt att säga att jag nu har besökt Europa ett halvdussin gånger som president. Det återspeglar en bestående sanning i USA:s utrikespolitik – vår relation till våra europeiska allierade och partners är hörnstenen i vårt engagemang med omvärlden, och en katalysator för globalt samarbete.
Inte med någon annan region har USA så närliggande värderingar, intressen, utvecklingsmöjligheter och målsättningar. Den transatlantiska handeln utgör världens största ekonomiska relation, och ligger till grund för miljoner jobb i USA och Europa, samt utgör en bas för våra ansträngningar att stödja den globala ekonomiska återhämtningen.
Som en allians bestående av demokratiska nationer garanterar Nato vårt gemensamma försvar och hjälper till att stärka nya demokratier. Europa och USA arbetar tillsammans för att förhindra spridning av kärnvapen, verka för fred i Mellanöstern och bemöta klimatförändringarna. Och som vi har sett med den senaste tidens höjda hotnivå i Europa, och den förhindrade planen att detonera sprängladdningar på transatlantiska fraktflyg; samarbetar vi nära och dagligen för att förhindra terroristattacker och bevara våra medborgares säkerhet.
Kort sagt är vi varandras närmaste partners. Varken Europa eller USA kan möta vår tids utmaningar utan varandra. Dessa toppmöten är därför ett tillfälle att fördjupa vårt samarbete ännu mer och att försäkra att Nato – den mest framgångsrika alliansen i mänsklighetens historia – förblir lika relevant i detta århundrade som den var i det förra. Detta är anledningen till att vi har mycket på dagordningen i Lissabon.
För det första, vad gäller Afghanistan, kan vi rikta in våra ansträngningar mot att föra över ansvaret till afghanerna själva, medan vi samtidigt upprätthåller vårt varaktiga åtagande gentemot det afghanska folket.
Vår Natoledda koalition i Afghanistan består av 48 nationer – vilket inkluderar deltagare från alla 28 Nato-länder samt 40000 soldater från allierade och partnerländer vars arbete och uppoffring vi värderar högt. Våra delade ansträngningar är nödvändiga för att förvägra terroristerna en fristad, samtidigt som det är lika viktigt att förbättra livet för det afghanska folket. Med de senaste två årens tillskott av koalitionsstyrkor har vi äntligen strategin och resurserna att stävja talibanernas framfart, beröva upprorsmän deras fästen, utbilda fler inom de afghanska säkerhetsstyrkorna samt hjälpa det afghanska folket.
I Lissabon kommer vi att utforma våra planer på ett sätt som gör det möjligt för oss att börja överlåta ansvaret till afghanerna tidigt nästa år, och anta president Karzais mål om att de afghanska säkerhetsstyrkorna ska ha tagit över huvudansvaret för säkerheten i hela Afghanistan vid slutet av 2014. Även efter USA påbörjat överlämnandet och trupptillbakadragandet i juli nästa år kommer Nato – och USA – att arbeta för en varaktig relation med Afghanistan för att försäkra sig om att landet inte lämnas åt sitt öde när de själva tar över ansvaret för sitt land.
Utöver framtidsplanerna för Afghanistan kommer Nato även att genomgå en förändring i Lissabon i och med det nya strategiska koncept som tar i beräkning de förmågor och partners vi behöver för att möta 2000-talets nya hot. Detta måste inledas med att bekräfta kärnan i denna allians – det åtagande stadfäst i vår artikel 5 om att en attack på ett medlemsland är en attack på alla.
För att försäkra oss om att detta åtagande verkligen betyder något måste vi stärka hela det omfång av förmågor som krävs för att skydda våra folk idag och förbereda för morgondagens insatser. Samtidigt som vi moderniserar vårt konventionella försvar, måste vi även reformera alliansens befälsstruktur för att denna ska bli mer effektiv, investera i den teknologi som tillåter alliansens styrkor att sändas ut och arbeta effektivt tillsammans samt utveckla nya försvar mot hot som till exempel cyberattacker.
En annan nödvändig allianskapacitet är missilförvaret av Natos territorium, vilket är nödvändigt för att kunna bemöta det reella och växande hotet från långdistansmissiler. Det så kallade Phased Adaptive Approach to European Missile Defense som jag presenterade förra året kommer att förse oss med ett starkt och effektivt försvar av Europas befolkning och territorium, samt de amerikanska trupper som är stationerade där. Vidare utgör detta grunden för en bättre samverkan – med en roll och ett skydd för alla allierade, samt ett tillfälle för samarbete med Ryssland som också kan hotas av långdistansmissiler.
Dessutom kan vi arbeta för att skapa förutsättningar för att reducera världens kärnvapenarsenaler och sträva efter att uppfylla den vision jag beskrev i Prag förra året – en kärnvapenfri värld. Men så länge dessa vapen fortfarande finns bör Nato förbli en allians med tillgång till kärnvapen, och jag har klargjort att USA kommer att behålla en säker och effektiv kärnvapenarsenal för att avskräcka eventuella motståndare och garantera försvaret av våra allierade.
Slutligen kan vi i Lissabon fortsätta att bygga de partnerskap som går bortom Nato, vilka bidrar till att göra vår allians till en stöttepelare för den globala säkerheten. Vi måste fortsätta hålla dörren öppen för de europeiska demokratier som uppfyller kraven för Nato-medlemskap. Vi måste fördjupa samarbetet med de organisationer som kompletterar Natos starka sidor, såsom EU, FN och Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa, OSSE. Och i och med president Dmitrij Medvedevs närvaro på Nato-Ryssland-toppmötet, kan vi återuppta det praktiska samarbete mellan Nato och Ryssland som gynnar båda sidor.
För precis som USA och Ryssland har återställt relationen mellan våra länder, så måste även Nato och Ryssland kunna återställa sin relation. I Lissabon kan vi klargöra att Nato ser Ryssland som en partner, inte som en motståndare. Vi kan fördjupa vårt samarbete angående Afghanistan, kampen mot narkotika och 2000-talets säkerhetsproblem – vilka sträcker sig från kärnvapenspridning till utbredningen av våldsam extremism. Och genom att gå vidare med samarbetet om ett missilförsvar kan vi vända en källa till tidigare spänningar till att bli en grund för samarbete mot ett gemensamt hot.
Under mer än sex decennier har européer och amerikaner stått sida vid sida eftersom det vi gör tillsammans främjar våra intressen och skyddar de friheter vi som demokratiska samhällen omhuldar. Allteftersom världen har förändrats, så har även vår allians, vilket gjort oss starkare, tryggare och mer välmående. Detta är vår uppgift i Lissabon – att återigen vitalisera vår allians och trygga vår säkerhet och vårt välstånd för kommande årtionden.
BARACK OBAMA
USA:s president







