Rikard Allvin och Jens Holm

Inte ens ett påstått behov av hårdare tag mot piratverksamhet kan rättfärdiga Acta-avtalet.

Rikard Allvin och Jens Holm

Den 26 januari 2012 undertecknade EU och den svenska regeringen avtalet mot varumärkesförfalskning, Acta (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). Förhandlingarna har omgivits av stor sekretess, och processen har medvetet utformats för att hålla kritiska röster ute, vare sig det handlar om nätentusiaster, konsumentorganisationer eller regeringar i fattiga länder. Däremot har det varit dukat bord för de ekonomiska särintressenas lobbyister.

Kritiken mot avtalet har varit enorm. Enligt en stor grupp av Europas mest framstående akademiker på området strider Acta-avtalet på ett flertal punkter mot befintlig EU-rätt samt de åtaganden EU gjort rörande mänskliga och medborgerliga rättigheter i enlighet med Europakonventionen samt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Avtalet uppmuntrar bland annat uttryckligen till samarbeten mellan internetleverantörer och rättighetsinnehavare i syfte att motverka misstänkt upphovsrättsbrott på internet. Internet måste förbli öppet för alla. Acta verkar i helt motsatt riktning.

Acta utgör också ett hot mot produktionen av och handeln med så kallade generiska läkemedel (läkemedel där patentet löpt ut). Miljontals människor i fattiga länder är beroende av dessa billiga, helt lagliga läkemedel för att överleva. Nyligen publicerade vetenskapliga studier har varnat för att Acta-avtalet kommer att leda till fler felaktiga genomsökningar, tillslag, stämningsansökningar och andra former av verkställighet mot leverantörer av lagliga generiska läkemedel, något som alltså kan få ödesdigra konsekvenser för miljontals människor. Dessa farhågor delas av bland andra Läkare utan gränser.

Acta-avtalets förespråkare, däribland den svenska regeringen, har återkommande avfärdat kritiken och hävdat att avtalet endast inriktar sig på storskalig kommersiell verksamhet och således inte kommer att påverka enskilda personer. Tyvärr överensstämmer detta inte med verkligheten. Acta har en anmärkningsvärt otydlig definition av kommersiell verksamhet, som skiljer sig från WTO:s definition.

Avtalet utökar straffrättsliga förfaranden och påföljder till handlingar som utförs för ”indirekt ekonomisk eller kommersiell nytta”, vilket fått EU:s egen datatillsynsgrupp att anta att formuleringarna i avtalet är medvetet konstruerade för att kunna inkludera exempelvis fildelning.

Immaterialrätt och varumärkesintrång är viktiga frågor som kan behöva regleras. Men det måste ske på ett öppet och demokratiskt sätt, och kan inte tillåtas urholka grundläggande medborgerliga rättigheter. När ekonomiska särintressen under en hemlighetsstämplad process ensidigt tillåts diktera innehållet blir resultatet därefter.

Här står vi nu med ett människorättsvidrigt avtal som förhandlats fram bakom ryggen på både folkvalda politiker och allmänheten, ett avtal som riskerar att hota det själva fundament på vilket vårt demokratiska samhälle bygger; våra gemensamma grundläggande medborgerliga rättigheter. Ingenting, inte ens ett påstått behov av hårdare tag mot piratverksamhet, kan rättfärdiga ett sådant avtal. Det är hög tid att sätta stopp för Acta-avtalet.

JENS HOLM (V)

riksdagsledamot

RIKARD ALLVIN

fil.master globala studier, arbetar med Acta-avtalet i nära samarbete med den gröna gruppen i EU-parlamentet