Annons
X
Annons
X

Onödig skepsis mot genmodifierat

Med hjälp av växtförädling kan vi skapa en hållbar bioekonomi. Men med den högljudda opinionen mot genmodifierade grödor riskerar Europa att hamna på efterkälken. Våra beslutsfattare måste nu driva på, inte vara släpankare. Forskarsamhället är redan redo, skriver flera miljö- och utvecklingsforskare.

Amerikansk majsskörd. Både länder och företag positionerar sig nu strategiskt för en framtid med ökad global efterfrågan på industriella jordbruksprodukter. Europa bör inte ställa sig vid sidan av, enligt undertecknarna.

Amerikansk majsskörd. Både länder och företag positionerar sig nu strategiskt för en framtid med ökad global efterfrågan på industriella jordbruksprodukter. Europa bör inte ställa sig vid sidan av, enligt undertecknarna. Foto: MATT ROURKE/AP

BRÄNNPUNKT | MAT

Motståndet i Europa mot genmodifierade grödor bromsar vår färd mot en konkurrenskraftig bioekonomi.

EU-kommissionen har antagit en strategi för att skapa en hållbar bioekonomi med mottot Innovation for a Sustainable Growth: a Bioeconomy for Europe. En bioekonomi är en ekonomi där inte bara livsmedel utan även industri och energiproduktion baseras på biologiska förnybara råvaror, från till exempel våra åkrar, skogar, hav och även vårt avfall.

Motståndet i Europa mot genmodifierade grödor bromsar dock vår färd mot en konkurrenskraftig bioekonomi. Vi behöver resurssnåla och klimatsmarta produktionssystem och precist förädlade grödor; och för detta är gentekniken ett allt viktigare verktyg. Skepsisen mot genmodifierade grödor, i kombination med krävande lagstiftning och otillräckliga offentliga satsningar, har lett till att europeiska växtförädlings- och bioteknikföretag förlägger sina avancerade biovetenskapliga forskningsinsatser på annat håll.

Annons
X

Frågan om hur jordbruket ska kunna föda en befolkning som 2050 beräknas bli över 9 miljarder har debatterats flitigt. Mindre uppmärksammat är att jordbruket också kommer att möta en kraftigt ökad efterfrågan på förnybara industriella råvaror för biodrivmedel, gröna kemikalier, biobaserade oljor och plaster, alltsammans biologiskt nedbrytbart.

Den nya biovetenskapen och inte minst gentekniken ger oss möjligheter att med allt högre precision utveckla resurseffektiva grödor och odlingssystem som använder mark, vatten, näring och solljus allt bättre. Både länder och företag positionerar sig nu strategiskt för en framtid med ökad global efterfrågan på industriella jordbruksprodukter. Detta leder till nya globala handelsmönster och maktbalanser.

I USA gör man stora satsningar för att minska behovet av importerad olja. Under president Obamas och energiminister Chus ledning satsar landet kraftfullt på nya mer miljövänliga metoder för att producera biobränslen. USA:s innovationsdrivna agenda är på god väg att skapa morgondagens jordbruk med moderna metoder som genteknik, nanoteknik och molekylärbiologi som hörnpelare.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Brasiliens och Argentinas exportframgångar bygger på såväl amerikansk teknik som inhemsk forskning och utveckling, och de kommer sannolikt att fortsätta att dominera den globala jordbruksmarknaden. För att odlingarna skall bli miljövänliga och långsiktigt hållbara krävs dock stora förändringar. I Asien är många länder måna om att säkra sin produktionsbas för livsmedel, inte bara genom egen forskning och nationella satsningar, utan också genom stora omdiskuterade markarrenden i andra delar av världen, inte minst i Afrika.

    För Afrikas del, med snabbt växande befolkning, är utmaningarna gigantiska och där behöver matproduktionen öka flera gånger om. Enligt Rädda barnen dör 300 barn per timme världen över, många av dem i Afrika, på grund av för lite och för dålig mat i kombination med dåligt dricksvatten. I Afrika höjs nu röster för att även de afrikanska jordbruken, inklusive småbönder, ska få hjälp att få igång innovation och produktion av förnybara industriella grödor. Tvärtemot vad som ofta hävdas, behöver inte en sådan produktion inkräkta på matproduktionen, utan kan i stället ge värdefulla bidrag till ökad livsmedelsproduktion genom att totalekonomin för den enskilda bonden förbättras. Att öka dagens afrikanska mycket låga skördar frigör dessutom mark för annan produktion än mat och minskar trycket på naturen.

    Just nu pågår diskussioner om hur EU skall forma de stora stödsystemen i Common Agricultural Policy (CAP) efter 2014. Vi hävdar att ett kunskapsdrivet arbete för att förädla våra bioresurser som inbegriper ansvarsfullt nyttjande av modern genteknik kan ge stora bidrag till ett hållbart och klimatsmart Europa. Vi efterlyser ett tydligt politiskt ledarskap i dessa frågor.

    Tänk om vi fick höra en svensk, eller kanske ännu hellre, en fransk eller tysk regeringschef säga: vi vill använda en god del av vår gemensamma europeiska jordbruksbudget till att forma en politik som tar oss till en resurssnål och långsiktigt hållbar bioekonomi. Vi tänker till fullo bejaka de snabba tekniska och naturvetenskapliga framstegen inom områden som agronomi, växtförädling, genteknik, ekologi och informationsteknologi.

    Biovetenskapen och gentekniken ska fortsätta att prövas och granskas. Men om Europa ställer sig vid sidan av de stora framstegen inom modern växtförädling gör vi oss av med ett viktigt verktyg på vägen till en innovativ och resurseffektiv bioekonomi. Våra politiker och beslutsfattare i EU måste bestämma sig för att driva på – inte vara släpankare – i processen mot en hållbar europeisk bioekonomi. Forskarsamhället är redo.

    IVAR VIRGIN

    Stockholm Environment Institute, SEI

    MÅNS NILSSON

    Stockholm Environment Institute, SEI

    TORBJÖRN FAGERSTRÖM

    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

    EVA THÖRN

    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

    JENS SUNDSTRÖM

    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

    ÅKE BARKLUND

    ledamot av Kungliga skogs- och lantbruksakademien, KSLA

    INGE GERREMO

    konsult i internationella lantbruksfrågor

    PETER HERTHELIUS

    ordförande Rädda barnens distrikt på Gotland

    Annons
    Annons
    X

    Amerikansk majsskörd. Både länder och företag positionerar sig nu strategiskt för en framtid med ökad global efterfrågan på industriella jordbruksprodukter. Europa bör inte ställa sig vid sidan av, enligt undertecknarna.

    Foto: MATT ROURKE/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X