Annons
X
Annons
X

Ökad risk när de flesta väljer rörlig boränta

Andelen låntagare som väljer korta bindningstider är nu nästan lika hög som när räntorna störtdök efter finanskrisen 2008. Men därmed har hushållen också blivit mycket känsliga för räntehöjningar.

Foto: Tomas Oneborg

Den så kallade durationen, tiden innan ränteändringar får genomslag i privatekonomin, har mer än halverats på tio år, visar nya siffror från SBAB.

Före finanskrisen valde cirka hälften av bolånekunderna att teckna sina nya lån på korta bindningstider upp till 3 månader, men den andelen har de senaste åren ökat successivt till nu drygt 80 procent.

– Det innebär att genomslaget för ränteändringar nu är helt annat än för tio år sedan då det vanligaste var att ha bolån med fast ränta under lång tid, säger Tor Borg, chefsekonom vid SBAB.

Annons
X

Han påpekar dock att det inte finns några indikationer på att räntorna inom kort skulle höjas. Men klart är att de låntagare som har valt tre månaders bindningstid – i nuläget i fyra av fem – skulle kunna få fördubblade ränteutgifter efter i genomsnitt bara 1,5 månader om räntan sätts om i ett högre ränteläge, 3 procent i stället för dagens cirka 1,5 procent.

– Ränteändringar från Riksbanken skulle i nuläget få ett mycket snabbare genomslag på hushållens ekonomi, konstaterar Tor Borg.

I januari valde hela 82 procent av SBAB:s nya låntagare den korta 3-månadersräntan, vilket speglar att kort bindningstid under en lång period har varit förmånligast. Men det just nu förmånligaste valet medför alltså en större riskexponering – räntan kan ju mot förväntningarna höjas.

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Om man tror på prognoserna, så talar argumenten för korta bindningstider. Dessutom har hushållen generellt stora marginaler och kan svälja ränteuppgångar. Å andra sidan kan hushållen skydda sig mot oväntade ränteuppgångar genom att ha längre bindningstider, konstaterar Tor Borg.

    Det var senast under finanskrisen 2008 som svenskarna fick känna på ganska bryska uppgångar av räntorna. Den tremånaders marknadsränta som man ofta jämför med, Stibor 3 månader, steg under hösten 2008 uppåt 5,6 procent, vilket innebar att de rörliga bolåneräntorna som då erbjöds låg ytterligare 1–2 procentenheter högre, alltså kring 7 procent.

    – Min erfarenhet är att saker händer som man inte förutser, men det mesta talar för fortsatt låga räntor, säger Tor Borg.

    Vad skulle kunna utlösa en räntechock i dag?

    – Kanske yttre faktorer som att oljepriset mycket snabbt och kraftigt stiger igen eller om det uppstår andra problem som vållar finansiell turbulens. Eller helt enkelt att man får fart på inflationen, säger SBAB:s chefsekonom Tor Borg.

    Kan läget 2008 återupprepas?

    – Historien upprepar sig alltid men aldrig på samma sätt.

    Finanskrisen 2008 avlöpte väl för både svenska banker och låntagare. Redan julen 2008 hade interbankräntan Stibor sjunkit till 2,5 procent. Ett år senare var Sverige definitivt inne i en lågränteperiod och sedan vintern 2015 är marknadsräntan Stibor 3 månader till och med negativ. Man får nog gå tillbaka till den svenska krisen 1992 för att på allvar tala om chockräntor. De som hade en rejäl buffert klarade sig då.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X