Annons
X
Annons
X

Ökad kontroll gör arbetstagare sjukare

Förbättrad produktivitet uppnås inte när man höjer kraven om de anställda saknar inflytande över sin arbetssituation. Ökad kontroll av arbetstagarna gör dem sjukare och minskar produktiviteten, skriver professorerna Töres Theorell och Robert A Karasek.

BRÄNNPUNKT | ARBETSLIV

Människors kreativitet och entusiasm måste uppmuntras.
Töres Theorell och Robert A Karasek

Det är viktigt för oss människor att vi känner att vi kan påverka vår egen situation. Alldeles särskilt gäller det när det ställs höga krav på oss. Detta är allmänt accepterat bland arbetsmiljöforskare. Trots det har politikerna – från vänster till höger – nu fastnat i en övertro på att man med ökad kontroll av och ökade krav på medborgarna skall kunna lösa viktiga samhällsproblem.

Kartläggningar av arbetsmiljön i Sverige från 90-talets början till i dag visar att utvecklingen gått mot ökade krav samtidigt som möjligheten att påverka arbetet har minskat. Värsta utvecklingen i dessa avseenden har man sett bland kvinnor anställda i vård- och skolverksamhet. Just i de grupperna har problemen med långtidssjukskrivning och stressrelaterade psykiska besvär varit störst.

Annons
X

”Ökade krav” handlar om rationalisering, minskad bemanning och ökade tempokrav. ”Minskat inflytande över arbetet” handlar om att de anställda alltmera måste protokollföra det arbete de utför så att andra – som ofta inte är insatta i arbetsuppgifterna – kan kontrollera att de gör ”rätt”. Det antas att ”maximal effektivitet” skall uppstå när man skär ned och omorganiserar. Som instrument använder man hårt strukturerade behandlingsplaner inom vårdverksamhet och studieplaner för lärarna i skolan.

En nyligen publicerad riksomfattande undersökning av läkarnas arbetssituation visar att den faktor som har starkast samband med psykiska besvär för dem är den växande mängden av ”onödiga” och ”oskäliga” arbetsuppgifter. Många sådana arbetsuppgifter innebär att man är kontrollerad – man måste föra protokoll över allt och skicka in rapporter om både stort och smått vilket tar en allt större del av den sammanlagda arbetstiden. För att mäta produktivitet i offentligt finansierad verksamhet registrerar man enkla saker, men de viktiga svårfångade kvalitetsaspekterna på vård och undervisning försvinner i stort sett. Det enda kvalitativa mått som används i någon större utsträckning är formulärmått på kundnöjdhet. Den ytliga synen på produktivitet resulterar i både dåliga resultat och dålig arbetsmiljö för personalen. Förutom att det överdrivna kontrollerandet är skadligt i sig har man alltså problemet att fel saker kontrolleras.

Karaseks krav-kontrollmodell innebär att en person som under lång tid utsätts för både höga arbetskrav och små möjligheter att kontrollera den egna arbetssituationen – ”spänt” eller ”ansträngt arbete” – löper större risk att bli sjuk än andra (se Karasek och Theorell: ”Healthy Work”, Basic Books, New York 1990). Prototypen är det klassiska löpandebandsarbetet (som i Chaplins Moderna Tider) som kan ses som ”ruta ett” i industrisamhällets organisationskultur.

Vi har också länge vetat att förbättrad produktivitet inte uppnås när man höjer kraven om anställda saknar inflytande över sin arbetssituation utan bara om de känner att de kan påverka arbetet (”aktivt arbete” som förknippas med utveckling). Det förutsätter förstås också att kravökningen är rimlig.

Boken ”Healthy Work” har använts som referens över hela världen. Teorin moderniseras kontinuerligt. Men även den enkla ursprungliga modellen är tillämpbar i dag. En europeisk uppföljande studie (som innebär att man startar med friska och följer upp vilka som blir sjuka) från 2012 med nästan 200000 deltagare publicerad i Lancet visar till exempel att män och kvinnor som arbetar med kombinationen av höga krav och liten kontrollmöjlighet i arbetet löper ökad risk för hjärtinfarkt. Under senare år har flera undersökningar visat att denna typ av arbetsmiljö ökar risken för psykiska besvär bland både män och kvinnor. Dessutom lär vi oss allt mera om hur de här sambanden uppkommer rent fysiologiskt (blodtryck, hormoner, immunsystem).

I framgångsrika initiativ på andra håll ser man ökad möjlighet för de anställda att utöva kontroll som ett medel att uppnå kreativitet och förnyelse. Ett exempel är det flamländska ”Business Training Network” med namnet Flanders Synergy som får statligt stöd och som varit mycket framgångsrikt. Ett EU-initiativ inom DG Enterprise som är fokuserat på arbetsorganisatorisk innovation är ett annat exempel.

Man kan inte lösa de problem vi har genom att öka kraven och samtidigt minska individernas möjlighet att påverka sin arbetssituation – med resulterande ohälsa och usla produktionsvinster. Människors kreativitet och entusiasm måste uppmuntras. Eftersom det finns bra principer att följa som leder till bättre hälsa, bättre kvalitet och mera förnyelse finns det ingen anledning att föra Sverige tillbaka till ”ruta ett” – som den nuvarande utvecklingen innebär.

TÖRES THEORELL

professor, Stockholms universitet och Karolinska institutet

ROBERT A KARASEK

professor, University of Massachusetts at Lowell

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X