Annons
X
Annons
X

Ödesfrågor i fokus på miljömötet

Foto: SILVIA IZQUIERDO/AP

GENÈVE

Det lär vara den största konferensen i FN:s historia, med omkring 50000 representanter från regeringar, parlament, organisationer och näringslivet som strömmar till Brasilien för Rio+20. Under tre dagar ska man försöka ta ett slags helhetsgrepp på jordens utveckling, och utvärdera vad som åstadkommits sedan det förra Rio-mötet 1992. Det är inte bara ett miljömöte, utan man diskuterar också frågor som fattigdom, social rättvisa och ekonomisk utveckling.

I centrum för debatten står begreppet ”hållbar utveckling”, vilket kort sagt betyder att man inte ska leva över sina tillgångar. Begreppet myntades av den amerikanske miljövetaren Lester Brown 1981, och fick internationell spridning genom FN:s så kallade Brundtlandsrapport 1987. Hur skapar vi en hållbar utveckling så att framtida generationer kan tillgodose sina behov som vi gör i dag? Det är frågan som ställs i Rio, samtidigt som deltagarna ställs inför de största utmaningarna i dagens värld:

•Vi är sju miljarder människor i världen, 2050 är vi nio miljarder.

Annons
X

•1,4 miljarder människor lever på mindre än 1,25 dollar om dagen.

•1,5 miljarder människor har inte tillgång till elektricitet.

•2,5 miljarder människor har ingen toalett.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    •Mer än halva mänskligheten bor i städer, och över 800 miljoner i slumområden.

    •Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka.

    •Mer än en tredjedel av alla kända arter riskerar att dö ut.

    •Nära en miljard människor går hungriga.

    •En tredjedel av världens befolkning kommer att påverkas av vattenbrist 2025.

    •40 procent av världens hav är starkt påverkade av mänsklig aktivitet i form av överfiske och utsläpp.

    •Över 100 miljoner människor drabbas varje år av översvämningar, orkaner och jordskred.

    För att hantera dessa utmaningar måste vi bryta nuvarande konsumtionsmönster och produktionsmetoder, menar Riokonferensens eldsjälar.

    Många förespråkar också en ”grön ekonomi” vilket betyder optimal tillväxt inom naturens gränser genom exempelvis investeringar i förnybar energi, biologisk mångfald, hållbart jordbruk och återvinning.

    På så sätt kan vi minska fattigdom, miljöförstöring och dramatiska klimatförändringar, tror man. Resonemanget ryms inom konferensens tema ”grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling samt utrotning av fattigdomen”.

    Men vad kan Rio+20 leda till rent konkret? Många hoppas att konferensen kan vara starten på en process för att ta fram globala hållbarhetsmål som kompletterar eller ersätter FN:s millenniemål efter 2015. I bästa fall kan man enas om politiska åtaganden som kan översättas till nationella mål om exempelvis minskade utsläpp, effektivare energianvändning och bättre sanitet.

    Man hoppas också kunna lyfta fram goda exempel som kan inspirera länder att satsa på hållbar utveckling. Ett svenskt exempel som brukar nämnas är biogasprojektet i Linköping som tar hand om stadens avfall. Det har även anammats av slumområden i Nairobi där man förut slängde slaktavfall i floderna, men nu gör biogas av avfallet med hjälp av svenskt bistånd.

    Vissa framhåller att konferensen i grunden handlar om att förnya världens politiska engagemang för hållbar utveckling, att hålla ångan uppe. Andra betonar konferensens andra tema ”institutionella ramar för hållbar utveckling” – hur ska frågan hanteras inom FN-systemet? Flera länder vill att FN:s miljöprogram UNEP ska få en starkare roll, för att miljöfrågorna ska få högre status inom FN-familjen.

    Men skeptikerna är många när megamötet inleds i dag. Risken är att Rio+20 blir ännu ett internationellt toppmöte med hundratals frågor på agendan där massor med prat slutar i en urvattnad kompromiss som inte får någon verklig effekt, varnas det.

    Danmarks biståndsminister Christian Friss Bach har sagt att konferensen är som en ”julgran överbelamrad med ljus och dekorationer”, och riskerar att sluta i fiasko eftersom tydligt fokus saknas.

    Oxfam har redan uttryckt missnöje med utkastet till slutdokument som mejslats fram under de senaste veckorna. ”Den har konstruerats på ett skickligt sätt för att undvika kontroverser och underlätta konsensus. Även om man enas om denna kommer den inte att omorientera tillväxt så att den sätter människor och planeten först”, heter det i ett uttalande från organisationen.

    En annan svaghet är att vissa viktiga gäster inte kommer att dyka upp, bland dem USA:s president Barack Obama, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och den brittiske premiärministern David Cameron. Däremot kommer Rysslands president Vladimir Putin, Kinas premiärminister Wen Jiabao och Indiens premiärminister Manmohan Singh. Plus 50000 andra som hoppas på ett någorlunda vettigt resultat för att säkra en hållbar utveckling.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: SILVIA IZQUIERDO/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X