Annons
X
Annons
X

Obama i tårar över svag skärpning av vapenlagar

En tydligt upprörd president Obama brast i tårar när han på tisdagen genomförde en serie nya åtgärder för att skärpa USA:s vapenlagar. Men presidentens ”exekutiva åtgärder” lär få relativt liten betydelse – och sågas redan av vissa republikaner.

Barack Obama torkade tårarna när han talade om de 20 barn som dödades i en skjutning på Sandy Hook Elementary School i Newtown 2012.

Barack Obama torkade tårarna när han talade om de 20 barn som dödades i en skjutning på Sandy Hook Elementary School i Newtown 2012. Foto: Carolyn Kaster/AP

NEW YORK. Om och om igen har president Obama tvingats leverera kondoleanser efter återkommande masskjutningar i USA under sina sju år som president. Efter den omskrivna skolskjutningen i en skola i Newtown 2012, som krävde 26 människors liv varav 20 barn, genomförde Vita Huset en omfattande kampanj för att skärpa USA:s federala vapenlagar.

Försöket föll dock i kongressen, liksom flera andra sådana lagförslag, till stor del beroende på tung lobbying från vapenbranschens intresseorganisation National Rifle Association, NRA.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vapenfrågan är ett av de politikområden där Obama, med ett år kvar som president, inte lyckats genomföra de reformer han vill.

    Annons
    X

    Och med flera dödsskjutningar under förra året – bland annat vid en skola i Oregon, en svart kyrka i South Carolina samt dådet i slutet av 2015 i San Bernardino i södra Kalifornien, som var inspirerat av islamisk extremism – gör nu Obama ett sista försök att sätta avtryck i debatten och lagstiftningen kring vapenlagarna.

    I ett framträdande i Washington på tisdagen brast presidentens annars så kontrollerade och akademiska fasad när han i tårar pratade om de barn och ungdomar som fallit offer för vapenvåldet under hans år i Vita Huset.

    – Rätten till liv och lycka berövades från collegeungdomar i Blacksburg och Santa Barbara, från grundskolebarn i Columbine och från förstaårselever i Newtown, sa Obama, flankerad av vicepresident Joe Biden, och torkade tårar från kinden medan pressfotografernas kameror rasslade.

    – Folk dör. Och de återkommande bortförklaringarna för att inte göra något håller inte längre, slog Obama fast.

    De konkreta åtgärder som presidenten presenterar genomförs via så kallad ”executive action”, exekutiva åtgärder, som är ett av de verktyg en president har för att förändra lagar och regler utan kongressens medgivande. Bland annat skärps tillämpningen av de bakgrundskontroller som vissa menar är effektiva i att säkra så att inte ”fel” personer – terrorister, mentalsjuka och tidigare våldsamma brottslingar - kan köpa vapen.

    – Alla som säljer vapen måste ha licens och genomföra bakgrundskontroller av köparna, eller åtalas för brott, sa Obama.

    I reformpaketet ingår även satsningar på vård för mental ohälsa.

    Men de exekutiva åtgärderna kommer inte i närheten av de reformer som Obama och en rad särskilt demokratiska kongresspolitiker egentligen skulle vilja genomföra vad gäller vapenlagstiftning. Politiska analytiker konstaterar att de främst tydliggör existerande federal lagstiftning kring skjutvapen, snarare än inför nya begränsningar. En eventuell republikansk president kan dessutom välja att riva upp Obamas exekutiva åtgärder vid en republikansk seger i presidentvalet i november.

    Omedelbart efter Obamas känslosamma framträdande kom också mothugg från det republikanska ledarskapet i kongressen, där båda kamrarna kontrolleras av Republikanerna.

    – Det här kommer utan tvekan att möta motstånd i domstolarna, sa Paul Ryan, nyvald republikansk talman i representanthuset, den ena kammaren.

    Vapenlobbyn NRA gick redan i lördags, inför Obamas väntade åtgärder på tisdagen, ut och avfärdade saken som ett bakslag för presidenten.

    ”President Obama misslyckades med att få sin anti-vapen agenda genom kongressen eftersom de flesta amerikaner motsätter sig mer vapenkontroll. Nu gör han det han alltid gör när han inte får som han vill, vilket är att gå mot folkets vilja och genomföra en exekutiv åtgärd”, sa NRA-talespersonen Jennifer Baker i ett uttalande i lördags.

    Att en majoritet av det amerikanska folket skulle vara emot hårdare vapenlagar stämmer dock inte, åtminstone inte enligt opinionsinstitutet Gallup som mätt väljarnas åsikter i vapenfrågan sedan åtminstone början av 1990-talet. Stödet för hårdare kontroller har visserligen sjunkit över tid, men vid den senaste mätningen i oktober 2015 ville ändå 55 procent se skärpta vapenlagar, medan 11 procent vill ha upplättad lagstiftning. 33 procent föredrog att behålla dem som de är, enligt Gallup.

    Det verkar samtidigt finnas områden inom vapenlagstiftningen som även republikaner i kongressen tycks vara redo att stödja, utöver den andra tillägget i konstitutionen som ger alla amerikaner rätten att "ha och bära vapen". Dit hör satsningar på mentalsjukvård, samt även i viss mån stödet för bakgrundskontroller vid vapenköp (ett välkänt kryphål i den nuvarande lagen gör det möjligt att köpa vapen vid exempelvis en mässa utan att genomgå en sådan kontroll).

    Men för förespråkarna för hårdare lagstiftningen är det inte främst de federala, rikstäckande lagarna man avser att förändra, istället förs kampen allt oftare på delstatlig nivå. Det sker genom nya miljoner i donerat stöd som kommit via en rad anti-vapenorganisationer de senaste åren, bland andra från New Yorks förre borgmästare, miljardären Mike Bloomberg.

    Till de grupperna hör Everytown for gun safety, som ligger bakom en rad kampanjer i delstater som bara förra året genererade hårdare vapenlagar i nio separata fall, enligt organisationen själv. Bland annat i Delaware och även Virginia, en delstat som allmänt anses vara emot hårdare vapenlagar.

    Det första primärvalet är nu mindre än en månad bort, Iowa den 1 februari följt av New Hampshire runt en vecka senare. Inför presidentvalet i november ser vapenfrågan ut att få en alltmer central placering, jämte aborter och nationell säkerhetspolitik.

    Annons
    X

    Barack Obama torkade tårarna när han talade om de 20 barn som dödades i en skjutning på Sandy Hook Elementary School i Newtown 2012.

    Foto: Carolyn Kaster/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X