Annons
X
Annons
X

Nyliberalerna tysta så det dånar

NÄR USA FÖRSTATLIGAR Det intellektuella civilkuraget hos den stora kader nyliberala ekonomer, som under årtionden hyllat USA:s ansvarslösa marknadsekonomi, imponerar inte. Bakom finanskrisen i USA står avsaknaden av en nordisk välfärdsmodell, skriver professor Bo Rothstein .

Den finanskris som nu drar över världen är ett mysterium för många. Inte minst måste den vara ett mysterium för alla de nyliberala ekonomer som så länge och så högljutt predikat den amerikanska ekonomiska modellens överlägsenhet.

USA:s modell, också kallad ”the Washington consensus” med låga skatter, svaga regleringar, stora inkomstskillnader och en minimal välfärdspolitik har i otaliga rapporter under de senaste tio åren framhållits som den modell som världens övriga ekonomier, inte minst den svenska, borde försöka efterlikna.

Att USA:s regering nu tvingas till vad som inte kan beskrivas som annat än ett förstatligande av stora delar av den finansiella sektorn är naturligtvis paradoxalt, men från alla dem, ingen sagd och ingen glömd, som under åren prisat denna ekonomiska modell är det nu tyst så att det dånar.

Det intellektuella civilkuraget hos den stora kader nyliberala ekonomer och intellektuella det här handlar om imponerar inte. Var är de självkritiska analyserna av hur fel ni har tänkt?

Jag skulle vilja gå ett steg längre och hävda att det kan vara så att den nuvarande krisen faktiskt kan ha orsakats av att USA saknar en generell och omfattande social- och välfärdspolitik av nordisk modell.

Argumentet ser ut som följer. Enligt vad jag kunnat utröna grundar sig krisen på att många kreditinstitut i USA under de senaste tio åren erbjudit relativt fattiga hushåll att låna till husköp.

Denna kategori låntagare, inte så sällan från olika minoritetsgrupper, lockades med inledningsvis mycket fördelaktiga villkor på dessa lån, vilka kom att benämnas ”subprime”-lån.

Den nuvarande finansiella krisen startade med att många av dessa låntagare inte kunnat betala räntor och amorteringar på sina bostadslån när ekonomin mattats av.

Orsaken till deras bristande betalningsförmåga ligger sannolikt ofta i att de i en avmattande ekonomi har drabbats av till exempel en tillfällig arbetslöshet.

På grund av bristen på ett ekonomiskt skyddsnät i form av en fungerande och rimligt generös socialförsäkring har de inte haft någon möjlighet att ekonomiskt hantera situationen utan tvingats gå ifrån sina bostäder.

Detta har kraftigt ökat utbudet av bostäder på marknaden med starkt fallande bostadspriser som följd, vilket satt igång den nedåtgående spiralen av värdet på reala tillgångar.

Ett annat lika troligt scenario är att många av dessa låntagare kommit i ekonomiskt beråd på grund av avsaknaden av en allmän sjukvårds- och sjukförsäkring i USA.

Nyare forskning visar att en av de viktigaste orsakerna till svår fattigdom i USA är att man själv eller någon nära anhörig­ blir sjuk och behöver medicinsk vård.

Avsaknaden av ett generellt försäkringssystem gör att många ur just den kategori låntagare detta handlar om drar på sig mycket stora sjukvårdskostnader som den enskilde själv måste betala. Att hantera dessa kostnader har blivit övermäktigt för många av dessa låntagare.

Ett tredje skäl bakom uppkomsten av den osunda lånekarusell som ligger bakom finanskrisen kan sannolikt vara den mycket låga kvalitén på USA:s skolsystem, särskilt den skola som många ur den kategori låntagare som drabbats har gått i.

Skillnaderna i kvalitén mellan olika offentliga skolor i USA är mycket stor eftersom grundläggande utbildning till stora delar finansieras med lokala skatter. Till detta kommer att man till skillnad från länder som Sverige i allmänhet saknar ett system för att överföra resurser från skoldistrikt med höginkomstagare till de med huvudsakligen låginkomsttagare.

Det är därför rimligt att anta att många av dem som har erbjudits dessa så kallade ”subprime”-lån har saknat nödvändiga kunskaper för att göra en rimlig bedömning av sin förmåga att kunna betala dessa lån.

De har därför ofta blivit lättfångade offer för vad som förefaller har varit en oreglerad och tämligen skrupulös marknads­föring från bolåneinstituten.

Vi har under lång tid från allsköns näringslivsfinansierade ekonomiska utredningsinstitut och ”think-tanks” matats med ett tankegods som gått ut på att en generell och generös social- och välfärdspolitik med därtill höga skatter skulle vara till förfång för ekonomins funktionsförmåga.

Men en analys av den nuvarande finanskrisen kan mycket väl ge upphov till en rakt motsatt syn.

Det förefaller vara så att marknader inte alls är självreglerande utan tvärtom självdestruktiva om de inte omfattas av en stark reglering.

Det kan också vara så att det är avsaknaden av en generell och stark välfärds- politik i ”världens rikaste land” som är orsaken till den nuvarande globala finansiella krisen.

Bo Rothstein

professor i statsvetenskap

Göteborgs universitet

Annons
X
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X