Pyramiderna i Giza är en mäktig syn. Ton på ton, 2,3 miljoner stenblock bygger upp de människobyggda bergen, som skjuter upp ur öknen utanför Kairo. Och mäktigast av dem är Cheops pyramid, det enda kvarvarande av antikens sju underverk. Med nära 147 meter var den världens högsta byggnad långt in på artonhundratalet.
Här begravdes faraonerna från det Gamla Riket, för 4 500 år sedan. De utnämnde sig själva till gudars like, och nöjde sig inte med mindre än gudars boningar efter döden. Men imperierna föll och faraonernas makt glömdes bort. Deras gravar plundrades för flera tusen år sedan och sten från pyramiderna användes för att bygga hus inne i Kairo.


Zahi Hawass, ordförande i Egyptian Antiquities council, undersöker luftschaktet i Cheopspyramiden som roboten snart ska föras in i. Foto: REUTERS/HO-National Geographic

Länge trodde man att faraonernas glans var förlorad. Men 1993 upptäckte den tyske ingenjören Rudolph Gantenbrink en okänd dörr i Cheops pyramid.
Han var egentligen mest intresserad av hur pyramiden var konstruerad, och skickade upp en robot med en kamera i ett smalt schakt. De båda schakten som löper från "drottningens kammare" upptäcktes 1872, men ingen har undersökt dem närmare förut. 65 meter upp i ett av schakten fann roboten en stendörr med två handtag av brons.
Nyheten väckte stor uppmärksamhet. Ända sedan Howard Carter 1922 upptäckte Tutankhamons sagolika gravskatter har såväl egyptologer som skattsökare drömt om att finna en av de riktigt stora gravarna. Tutankhamon var en ung och relativt obetydlig härskare, Cheops en av de största.
I nästan ett decennium har man fantiserat om vad som kan dölja sig bakom dörren i pyramidens inre - en orörd gravkammare, onött av tidens tand och människors plundringar under de 4 500 långa år som pyramiden stått i sanden.

Tisdagen den 17 september var det äntligen dags att säga "Sesam öppna dig". Egyptiska arkeologer, tekniker från företaget iRobot och ett team från National Geographics hade i över ett år förberett sig.
Flera tv-bolag fanns på plats och sände direkt från pyramidens inre. Enligt National Geographics nåddes 150 miljoner tittare i 142 länder av direktsändningen, som kostade över 20 miljoner kronor. I Europa lär dock de flesta ha missat händelsen, klockan var runt fyra på morgonen.



Den specialbyggda roboten, pyramidrovern, klättrade upp i schaktet. Väl framme borrade roboten hål i dörren och stack in en kamera för att kunna se vad ingen sett på 4 500 år.
Det orsakade inga glädjescener direkt. Hemligheternas kammare visade sig innehålla - en dörr till.
- Vi hittade ett utrymme. Och vi hittade ännu en förseglad kammare, konstaterade Zahi Hawass, som leder utgrävningarna i Giza, i National Geographics tv-sändning inifrån pyramiden.
Självklart måste tittarna blivit lite snopna. Hawass vägrade dock kalla det hela för antiklimax.
- Det här är viktigt. Det verkar som om något betydelsefullt är gömt här, fortsatte han.

Men egentligen står man där med flera oöppnade dörrar. Efter att tv-kamerorna stängts av skickade man upp roboten i det andra schaktet i drottningens kammare. Och mycket riktigt, 65 meter fram fann man ytterligare en stendörr med kopparhandtag.
- Jag antar att vi kommer att finna ännu en dörr bakom den, fastslog Zahi Hawass.
- Jag njöt av upptäckten. Vi är inte besvikna… vi lyckades med vårt uppdrag, sade Tim Kelly, som basade för National Geographics inspelningsteam.
Nu står man där med minst en dörr av nästan söndervittrad sandsten. Kanske inget som gör sig i tv, men från tv-teamets håll låter man entusiasmen spira och förbereder pyramidrovern för nästa uppdrag - att ta sig igenom de nya dörrarna.

På avdelningen för egyptologi vid universitetet i Uppsala är de inte riktigt lika exalterade som på National Geographics.
- Mycket väsen för ingenting. Man har ju haft de här planerna ganska länge, i sex-sju år. Men nu har National Geographics kommit in med de pengar som behövdes. Jag kan tyvärr inte bli så entusiastisk över det här, säger professor Lana Troy.
- Man vill ju skapa lite intresse runt Egypten och egyptenresor, vi hakar inte på det här. Det finns ingen så att säga seriös information om detta i forskarvärlden, säger adjunkt Barbro Hafström.
Båda påpekar att det, strikt vetenskapligt, inte har framkommit så mycket ny kunskap.
- Vi vet egentligen inte mer än det som har kommit ut, alltså att man håller på och undersöker med en ny typ av instrument. Det var någon kollega i Köpenhamn som nyligen sade att "Det där är ju bara nys, de har hittat en ny dörr bakom den gamla, som vanligt. Sen var det inte mer", fortsätter Barbro Hafström.
- Skulle det vara något viktigt så kommer det fram i rapportform, men det dröjer ju innan sådant anammas och tas upp som allvarligt syftande forskning. Och det är ju inget som händer över en natt precis.

Lana Troy tror inte att Cheops grav finns bakom någon av dörrarna. Men vad kan man hoppas på att hitta då?
- Jag skulle bli mycket överraskad om man hittade något alls. Jag har stor respekt för gammaldags gravplundrare, de var mycket mycket effektiva, säger hon.
- Om man faktiskt hittar något blir det mer intressant för oss om det är småskräp med information, verktyg eller liknande.
Men får man inte tycka att det är lite spännande då? Jodå, det håller egyptologerna med om. Lana Troy berättar att många människor har romantiska eller helt verklighetsfrämmande idéer om vad pyramiderna innehåller. Men, som hon säger, då får man väl ha det.

Mediacirkusen är typisk för Zahi Hawass, som är bra på att ordna uppmärksamhet när det behövs mer pengar till forskningen och fler turister till pyramiderna. Men han gör det med ett högre syfte.
- Han är en bra forskare och en stor tillgång, påpekar Lana Troy. Han använder de mer spektakulära upptäckterna för att kunna få in pengar till de mindre glamorösa projekten.
Ett steg framåt för tv-bolagen eller forskarna? Svårt att säga, för än så länge vet vi mer om vad som finns på månens yta än vad som finns på Cheopspyramidens insida. Som i en dröm avslöjar varje öppnad dörr bara ännu ett mysterium.
Kanske är det så vi vill behålla pyramiden.

Andreas Öbrink

Läs mer:Cheops (Khufus) pyramid

Den största av pyramiderna vid Giza, Egypten, uppfördes under farao Cheops tid på 2600-talet f.Kr. Pyramiden är det enda av antikens sju underverk som fortfarande står.

Pyramiden är ett av världens största byggnadsverk med en höjd av 137 m (ursprungligen 146,7). Basens sidlängd är 227,5 m. Den kvadratiska grundplanen är exakt orienterad i de fyra väderstrecken.

För att uppföra pyramiden gick det åt 2,3 miljoner stenblock med en medelvikt av 2,5 ton. De tyngsta blocken väger cirka 80 ton.

Från början var pyramiden täckt med slipade och polerade kalkstensblock, som efter hand har avlägsnats och använts till byggen i Giza och
Kairo.

I anslutning till varje pyramid låg ett gravtempel för faraokulten. Från detta ledde en processionskorridor ned till ett daltempel vid stranden, vilket även tjänade som entré till
helgedomen.

Man tror att kanske 20 000-30 000 man arbetade tre månader om året i tjugo år på Cheopspyramiden.
Arbetet kan ha bedrivits på vintrarna under Nilens översvämningar, då åkerbruket låg nere. Arbetarna var alltså inte slavar utan bönder, som under arbetet försörjdes av farao.

Faktum är att världshistoriens första strejk lär ha ägt rum bland arbetarna på pyramidbygget.

Pyramiderna byggdes som gravar för faraonerna, och i Cheopspyramiden finns flera gravkamrar som är förbundna med gångar. Den största tror man var avsedd för farao. Gravarna plundrades redan i forntiden.

Andreas Öbrink