På gångavstånd från USA:s generalkonsulat i östra Jerusalem ligger den arabiska stadsdelen Sheikh Jarrah. Här går den nya skärningspunkten mellan ultrareligiösa judiska bosättare - stödda av israelisk domstol - och Jerusalems palestinier, som utgör en tredjedel av den heliga stadens invånare.
Världssamfundet, inklusive USA, har protesterat mot vräkningar av palestinska familjer som bott i Sheikh Jarrah i mer än 50 år från hus som FN har byggt. Trots det hotas fler av vräkningar.
Obama har sedan sitt makttillträde varit tydlig om att det måste bli en frysning av alla nya judiska bosättningar, även i östra Jerusalem. Men verkligheten talar ett annat språk.
När israelisk polis tidigare i år satte familjerna Hannoun och Ghawi med inalles 53 personer på gatan, och när polisen den 1 december bröt förseglingen till den 85-åriga Rika al-Kurds tillbyggnad och lät bosättare flytta in där, blev det exempel på hur långt steget är mellan Obamas visioner och verkligheten i Mellanösternkonflikten.
Nu är ultrareligiösa bosättare förskansade på båda sidor av gatan, skyddade av polis och k-pistbeväpnade vakter, mitt bland Sheikh Jarrahs arabiska invånare. Dessa kvarter är på väg att bli ett nytt Hebron, där den israeliska staten ger beväpnat skydd till en liten grupp ultrareligiösa och har satt upp avspärrningar för palestinierna. Sheikh Jarrah kan bli en ny farlig konfliktzon.
Kampen om Jerusalems demografi rör vid konfliktens kärna: om historia, religion och folkrätt och om det ska bli möjligt att skapa ett Palestina med östra Jerusalem som huvudstad - eller snarare i delar av östra Jerusalem, eftersom Israel väntas behålla de stora bosättarblocken runt stadens östra delar om det skulle bli en tvåstatslösning.
En desillusionerad internationell tjänstemän som jobbat länge i Jerusalem säger att rapportskrivandet om en tvåstatslösning är som att skriva på "en lång nekrolog".
– Vi är längre från en tvåstatslösning nu än vad vi var 1993, när Osloavtalet skrevs på.
Ändå har Japan, USA och EU öst in miljarder för att möjliggöra en tvåstatslösning, säger han.
Mycket har hamnat fickorna på korrupta palestinska tjänstemän, samtidigt som Israels kolonisering har fortsatt med muren, bosättningar och avspärrningar.
Antalet bosättningar har mer än fördubblats sedan Osloavtalet 1993. Uppdelningen i område A, B och C på Västbanken som skulle bli temporär har lett till att palestinier i område C inte får några bygglov.
I östra Jerusalem hotas 60 000 personer av de 1 500 rivningsorder för palestinska hus som utfärdats, enligt FN. Palestinier i Jerusalem får ytterst sällan bygglov och tvingas bygga svart.
– Att ge Obama Nobels fredspris i detta skede är som att ge Nobels litteraturpris till en författare som vill skriva en fantastisk bok, säger tjänstemannen beskt.
I sitt stora linjetal i Kairo i juni vände sig Barack Obama till den muslimska världen - långt över en miljard människor. Han talade om hur banden mellan USA och Israel aldrig kan brytas och om hur erkännandet att det judiska folkets strävan efter ett hemland inte kan förnekas.
Men han talade också om hur palestinierna - muslimer och kristna - har lidit i längtan efter ett hemland i mer än 60 år. Obama talade om "de dagliga förödmjukelser - små och stora - som följer med ockupationen".
– USA kommer inte att vända ryggen åt palestiniernas legitima krav på värdighet, möjligheter och en egen stat, sade presidenten som citerade Koranen och berättade om sin barndoms Indonesien.
Men hans visioner har ännu inte följts av konkret politik.
– Västvärlden säger till palestinierna att de ska använda sig av ickevåld och diplomatiska medel. Men vem kan få loss palestinska fångar? Jo, Hamas för de har kidnappat (den israeliska soldaten) Shalit. FN:s internationella domstol har sagt att muren är olaglig där den byggts innanför Gröna linjen. Men den står kvar. Vilket budskap sänder det till palestinierna - kan de lita på folkrätten? fortsätter tjänstemannen med en blandning av sorg och cynism.
I den arabiska stadsdelen Silwan - nära Gamla stan på mark med historisk laddning där bosättare etablerar sig - rycker en 60-årig bosättare på axlarna åt Obama.
Argumentet att Israel skulle kunna få ett erkännande av muslimska länder om Obamas visioner förverkligas biter inte på honom.
– Jag har varit med om många krig. Vi är omringade av 22 arabiska länder. Efter kriget 1948 flydde palestinier till Libanon och Jordanien. De vill till Israel. Men det får inte bli så. Vi måste visa vår styrka.
Men på den israeliska organisationen Ir Amim, som kritiskt följer bosättningspolitiken i Jerusalem, säger taleskvinnan Orly Noy:
– Det ligger i vårt intresse som israeler att östra Jerusalem blir huvudstad i en palestinsk stat för då kan vi äntligen få ett slut på konflikten. Den israeliska debatten om bosättningspolitiken är ytlig och klichéartad. De flesta israeler vet inte vad som händer i platser som Sheikh Jarrah.
Jag följer Orly Noy till dessa laddade kvarter, där vi träffar Nasser Ghawi, familjefar som vräkts från det hus där familjen bott i mer än 50 år.
Han vill inte ge upp hoppet om att Obama ska stoppa vräkningar och rivningar i östra Jerusalem.
– Obama måste hjälpa oss att nå en tvåstatslösning. Tiden är mogen. Han kan gå till historien om han lyckas med det. Jag tror att han kan det, om han vill. Yes he can!
Tipsa andra
Obamas program i Oslo
Torsdag:
8.45 Landar på Gardermoen
9.30 Träff med Nobelstiftelsens ordförande Thorbjørn Jagland
10.35 Träff med Jens Stoltenberg på statsministerns kontor
12.00 Audiens på Slottet
13.00–15.00 Prisceremoni i Oslo Rådhus
18.55 Vinkar till fackeltåg med kung Harald från Slottets balkong
19.00 Bankett på Grand Hotel
Fredag:
10.35 Avreser från Norge
Ett urval fredpristagare sedan 1947
Markerade personer har jobbat med Mellanöstern-frågan.
1947 Kväkarna i Storbritannien och USA
1950 Ralph Bunche
1952 Albert Schweitzer
1953 George C. Marshall
1957 Lester Pearson
1961 Dag Hammarskjöld
1964 Martin Luther King
1971 Willy Brandt
1973 Henry Kissinger, Le Duc Tho
1975 Andrej Sacharov
1978 Anwar al-Sadat, Menachem Begin
1979 Moder Teresa
1982 Alva Myrdal, Alfonso García Robles
1983 Lech Wałęsa
1990 Michail Gorbatjov
1991 Aung San Suu Kyi
1993 Nelson Mandela
1984 Yasir Arafat, Shimon Peres, Yitzhak Rabin
1984 Desmond Tutu
1989 Den 14:e Dalai Lama
2001 FN, Kofi Annan
2002 Jimmy Carter
2008 Martti Ahtisaari
Fotnot: Nobels fredpris delades ut första gången 1901. Då gick priset till Henri Dunant och Frédéric Passy.
Källa: NE


































