Påverkar vårt matval klimatet?

När Naturvårdsverket nyligen kartlade konsumtionens klimatpåverkan framgick det att resandet, boendet och maten står för ungefär lika stora andelar av medelsvenskens utsläpp av klimatgaser.

Hur stor betydelse har det vi äter för klimatet?

Nästan lika stor som vårt resande. Att ändra matvanor kan vara lika viktigt som att byta till en bränslesnål bil. Matens klimatpåverkan är större än man fattade för bara något år sedan.

I genomsnitt orsakar svenskens ätande två ton klimatgaser per år, jämfört med resandets 2,5 ton, enligt Naturvårdsverket. I den siffran finns dock inte utsläppen för hela flygresan när vi reser långt med, bara till första mellanlandningen.

• Vad ska jag äta?

Det finns några enkla tumregler för att välja klimatsmart mat:

•Minska köttkonsumtionen.

•Välj fågel och gris före nötkött som har störst klimatpåverkan.

• Ät mer baljväxter som proteinkälla det vill säga ärtor, bönor och linser.

•Ät mer frukt och grönsaker.

En ny svensk forskarstudie visar att en måltid med proteinrika livsmedel kan ha 30 gånger större klimatpåverkan om den innehåller exempelvis nötkött och ost än om den består av baljväxter, ägg och fågel.

• Hur är det med fisk?

Koldioxidbelastningen från fisk ligger någonstans mellan nöt- och griskött, och den skiljer sig mellan olika fiskarter. I de flesta fall är fisk från uthålliga bestånd eller som har odlats på ett hållbart sätt också en mindre källa till koldioxidutsläpp.

• Äter vi mindre kött nu?

Under 2008 gick konsumtionen av nötkött ned lite grann, medan vi åt mer gris och fågel. Det beror troligen på att nötkött blev dyrare förra året när importen från Brasilien mer eller mindre försvann.

I genomsnitt åt vi 62,7 kilo nöt-, gris- och lammkött per person förra året, och 18,1 kilo fågel.

Men kor och får behövs för att hålla markerna öppna och för att klara miljömålet om ökad biologisk mångfald. Så det är inte bara positivt för miljön att minska köttkonsumtionen.

• Vad kan jag mer göra som ger stor effekt med liten insats?

Fem olika konsumtionsvanor orsakar tillsammans nästan hälften av medelsvenskens utsläpp. Att ta itu med en eller flera av dem är ett effektivt sätt att minska sin klimatbelastning. Dessa är, förutom ätandet:

• Hur mycket bil vi åker och i vilken slags bil.

• Hur långt och hur ofta vi flyger.

• Hur vi värmer våra bostäder. Oljeuppvärmning är sämst för klimatet, men även direktverkande el spelar roll. Produktionen i Sverige är ganska fri från koldioxid men elsystemet hänger ihop med andra länder där det finns mer fossil elproduktion.

•Hur mycket el vi använder i bostäderna.

• Ekomat och miljöbilar kostar en massa pengar. Är det inte dyrt att leva klimatsmart?

Flera undersökningar visar att den som inte har så mycket pengar att röra sig med lever mest klimatsmart. Man åker kollektiva färdmedel istället för egen bil, man reser inte på långresa med flyg, man äter mer grönt eftersom kött är dyrt.

Knäckfrågan är hur människor ska kunna öka levnadsstandarden utan att öka sin energikonsumtion. Det gäller både för enskilda i Sverige och i ett globalt perspektiv för utvecklingsländer.

Susanna Baltscheffsky

susanna.baltscheffsky@svd.se

Fler artiklar | Blogg