Stockholm 9º
– Det finns klimatsmartare kläder, och hållbarare kläder, men det är en lång väg att gå innan kläderna blir helt hållbara, säger Mathilda Tham, som forskar om mode och hållbarhetsfrågor.
Hon är adjungerad professor i mode vid Beckmans Designhögskola i Stockholm och forskar och föreläser vid Goldsmiths University of London, där hon har skrivit en doktorsavhandling om miljöarbete i modeindustrin.
• När under ett klädesplaggs livstid är miljöpåverkan störst?
– Det beror på. En partytopp i polyester görs av icke förnybar råolja och det går åt en hel del energi i tillverkningen. För den ligger största miljöpåverkan i produktionsledet. Den har kanske inte så långt liv och den är inte nedbrytbar. Men den kan gå till secondhand eller återvinnas till nya textilier.
– En vanlig t-shirt av bomull är mindre energikrävande i tillverkningen än polyestertoppen. Men den tvättas och torktumlas betydligt mer. För den är användningen av plagget den största miljöboven. Tvätten kan stå för upp till 85 procent av ett plaggs totala energikostnad.
Enligt en holländsk studie lever ett vardagsplagg i genomsnitt tre år och fem månader, det används totalt 44 dagar och tvättas med 3,1 dagars intervall.
Mathilda Tham tror att klädföretagen kommer att ta mer ansvar även för hur konsumenterna använder plaggen, till exempel genom att ange en maxtemperatur och en temperatur som är att föredra av klimatskäl på tvättråden.
• Hur mycket påverkas miljön av ”slit- och släng”-mentalitet?
– I Storbritannien återvinns bara 16 procent av alla textilier . Mycket hamnar på tippen. Bästa principen är att inte sätta produkter till världen som inte håller. Och det är bättre att lämna till återvinning än att kasta.
– Designen är viktig: för att minska spillet när plagget klipps till, materialval. Mellan 80 och 90 procent av ett plaggs miljöprofil kan påverkas av designen. Det är en outnyttjad potential.
• Kan de snabba modeväxlingarna och de billiga kläderna någonsin bli hållbara?
–Vi kan inte ha samma materialintensiva mode som nu utan måste komplettera med andra sätt att ta till oss mode, som ändå tillåter att vi njuter av kläder som symboler och kommunikationsmedel. Second hand är ett exempel på en enorm attitydförändring. Förut var det något som konstnärer och fattiga använde, nu ses det som attraktivt, intressant och unikt.
–Vi kommer kunna tänka oss att hyra kläder i större omfattning, inte bara till fina fester. Man kan till exempel hyra dyra handväskor på nätet. Eller gå till ett klädbibliotek och låna. I London börjar klädbytardagar bli stort, ”swishing”. Man lägger ut alla kläder på ett bord och på ett exakt klockslag får alla börja ta.
• Är det något som klädbranschen kan tjäna pengar på?
–Nästa steg är att de tar till sig att snabbheten och skalan i modet är enorm. De kan integrera ett utbud av hyrkläder, stylister kan hjälpa vanliga människor att gå igenom sin garderob och hitta nya kombinationer. Butiker kan tjäna pengar på service, modeservice. Det här är ett område jag forskar om.
