Stockholm 5º
Psykologerna skulle kalla det för selektiv perception. Först är butikens hundratusentals tillsatser i det närmaste osynliga. Sedan – efter att du börjat uppfatta dem som ett problem – verkar affären vara proppfull av dem.
Antalet tillsatser har under tiden inte blivit fler. Men den person som tidigare inte funderade så mycket över sina produktval vrider nu och vänder på varje förpackning och närläser innehållsförteckningen. Med följd att de många E-numren börjar sticka i ögonen.
Varför behövs smakförstärkare i den här soppan? Hur kommer det sig att de har blandat färg-ämne i såsen? Och kan man verkligen inte göra ost utan fyra konserveringsmedel?
De varor som tidigare oreflekterat lades i kundvagnen, får stå kvar på hyllan. Och den alltmer skeptiska livsmedelskunden upplever det plötsligt som mer komplicerat att handla än tidigare. Det gäller ju nu att hitta alternativ till de varor som av kvalitetsskäl ratas.
Många konsumenter upplever det dock som i det närmaste omöjligt att få tag i mer genuina och mindre industriellt processade livsmedel. Här kommer därför några tips till den som är beredd att ompröva sina konsumtionsmönster.
• Läs innehållsförteckningen. Ganska snart upptäcker man att det på samma butikshylla finns produkter med betydligt kortare ingredienslistor, och därmed färre tillsatser, än andra. Exempelvis innehåller kex och kakor vanligtvis åtskilliga färgämnen, aromämnen och industriella ingredienser, men vissa märken har inga tillsatser alls – förutom bakpulver, som ju även mormorsmor hade i skafferiet.
• Smaksätt din mat själv. Affären är full av varor med färdiga smaksättningar eftersom sådana mer processade produkter är lönsammare och dessutom gör att tillverkaren ständigt kan lansera nyheter, vilket stimulerar försäljningen. På köpet får konsumenten ofta en rad tillsatser. En fabrikstillverkad jordgubbsyoghurt består sällan bara av bär och yoghurt.
• Undvik lättprodukter. När man helt eller delvis avlägsnar det naturliga fettet och ersätter det med vatten behövs tillsatser – som förtjockningsmedel, aromämnen och färgämnen – för att kompensera för försämrad smak och problem med konsistensen.
• Laga mer mat från grunden. Utgår man från råvaror som fisk, kött, grönsaker och frukt kan man tillaga helt tillsatsfria måltider, som blir billigare än att bygga på hel- och halvfabrikat.
Att laga själv tar oftast längre tid än att köpa något färdigt, men om man gör större satser och fryser in kan det hemlagade konkurrera även tidsmässigt räknat per portion.
• Glöm inte mindre producenter. Livsmedel som framställs i liten eller medelstor skala har generellt – men inte alltid – färre tillsatser än storföretagens produkter.
• Leta även utanför livsmedelshallen. Den som har tid och intresse kan komma över livsmedel av hög kvalitet på bondemarknader, i gårdsbutiker, i småbagerier och i specialaffärer. Vissa odlare och uppfödare hoppar numera över butiks- ledet helt genom att låta konsumenten beställa deras produkter på nätet.
Dessutom tyder flera tecken på att utbudet av helt eller nästan tillsatsfria varor kommer att öka även i de stora livsmedelskedjornas butiker.
Flera större producenter, som Dafgårds, har tagit intryck av den pågående debatten och E-nummersanerar som bäst sina recept. Och samtidigt funderar många butiksansvariga över hur de på olika sätt ska kunna underlätta för den nya, mer kritiska livsmedelskunden.
