Hur ser drickandet ut i Sverige?

Nästan alla vuxna svenskar dricker alkohol. Bara 15 procent är numera nykterister. Vi dricker också mer nu än för 15 år sedan men ungefär lika mycket som på 1880-talet. Men då var det nästan bara män som drack och därför var i själva verket supandet rätt omfattande i den manliga befolkningen.

1995 uppgav 30 procent av svenskarna att de drack alkohol minst en gång i veckan. Nu, 14 år senare är det 40 procent som gör det. 70 procent av det vi dricker häller vi i oss på helgen och det vanligaste är att det sker i samband med middagen. Däremot dricker vi nästan aldrig till lunch, vilket är vanligt i Frankrike och Italien. Bara en av fyra gånger dricker vi utan att samtidigt äta något.

Vad dricker vi?

Vinet dominerar numera, sedan kommer öl medan vi dricker allt mindre starksprit. Annat var det förr då spriten eller rättare sagt brännvinet dominerade starkt.

Trots detta är brännvinskulturen fortfarande stark i Sverige och norra Europa men dessutom har vi lagt oss till med ett kontinentalt drickande.

Mats Ramstedt, forskare på Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, berättar att det snart drar igång ett forskningsprojekt som ska reda ut hälsoeffekterna av vad vi dricker.

– I Ryssland är man väldigt intresserade av att veta om det påverkar hälsan om man dricker mer av svagare drycker i stället för vodka. I Sverige har vi gjort den resan, men än så länge kan vi inte svara på om det är bättre för hälsan att dricker mindre sprit men desto mer vin och öl, säger han.

Hur ser det ut i Europa?

Generellt har konsumtionen minskat i Europa sedan 1970-talet. Men fortfarande har Europa den absolut högsta konsumtionen i världen, särskilt i Östeuropa. Den är betydligt högre än i USA. En effekt är att 10 procent av befolkningen dör i alkoholrelaterade sjukdomar i Europa medan snittet i världen ligger på 3,8 procent.

Varför dricker vi?

Vi upplever fördelar och har positiva förväntningar på att ha roligt och slappna av. Att dricka förknippas med övergången från arbete till fritid och att gå på semester, att fira och festa. Vi kan också döva våra problem genom att dricka. Naturligtvis finns det också en positiv smakupplevelse.

Är det farligt?

Ja, det kan vara väldigt farligt. Förutom att råka ut för olyckor finns det 60 diagnoser som är alkoholrelaterade, exempelvis olika cancersjukdomar och leverskador. Oftast handlar det om ett långvarit beroende, men det kan också gå snabbt utför - både för en själv och för personer i ens närhet.

Men det kommer ju även rapporter om hur hälsobringande det kan vara med alkohol. Nu senast i British Medical Journal där grekiska forskare visar att en måttlig mängd alkohol varje dag är den nyttigaste faktorn i den så uppskrivna medelhavsdieten. Vågar man inte lita på det?

– Det är en väldigt svår fråga. En hel del forskning visar att ett par glas vin om dagen kan vara bra för hjärtat för äldre personer. Men det är svårt att koppla bort att det nog även kan finnas andra faktorer till att resultatet ser så positivt ut. Den skyddande effekten kan finnas för vissa, men att påstå generellt att det är bra för alla tror jag man ska akta sig för, säger Mats Ramstedt.

Fredrik Mellgren

08-13 58 59

fredrik.mellgren@svd.se

Fler artiklar