Frågan om vilken kost som är bäst för diabetiker har debatterats flitigt sedan läkaren Annika Dahlqvist i Njurunda för två år sedan fråntogs rätten att rekommendera en kost med lite kolhydrater och större andel animaliskt fett.

Många privatpersoner har vittnat om snabba viktras och minskade besvär av diabetes både då de ätit en sådan högfett-lågkolhydratskost och en aningen mer kolhydratliberal kost med lågt GI.

En viss upprättelse för Annika Dahlqvist kom förra året då Socialstyrelsen kom fram till att hennes kostråd inte strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet, om behandlingen pågår i max ett år. Längre tid än så hade inga av de koststudier man hittat pågått.

Socialstyrelsen tillsatte sedan en expertgrupp som på bred front ska gå igenom all forskning kring kost och diabetes. Men långt innan den är klar kommer nu det ansedda Cochrane-institutet med sitt svar. Man har granskat elva olika studier med sammanlagt 402 personer som ätit GI-kost och alltså inte den mer kategoriska variant som Annika Dahlqvist rekommenderat.

Slutsatsen: GI-kosten har en effekt som inte bara är statistiskt säkerställd utan dessutom upplevs direkt i vården. Sänkningen av blodsocker var ungefär lika stor som av de läkemedel som sätts in om en förändring av kost och livsstil visat sig vara otillräcklig.

Så sent som 2007 konstaterade Cochrane att GI var effektivare än andra dieter för viktnedgång vilket är intressant då fetma är en känd riskfaktor för typ 2-diabetes.

– Jag tror att man nu kan dra slutsatsen att det inte är fel att pröva det här, men att det är viktigt att följa upp hur det går, säger Kjell Asplund, tidigare generaldirektör på Socialstyrelsen, som leder arbetet med den pågående svenska forskningsgenomgången.

– Det är mycket bra att denna sammanställning gjorts och det är en styrka att det finns gynnsamma effekter av GI-kost, åtminstone på kort sikt, för både barn och vuxna och för både typ 1 och typ 2-diabetes.

Kjell Asplund påpekar att effekten inte var jättestor och att de flesta av de granskade studierna pågick under bara 4–6 veckor, den längsta i 12 månader, och att man därför inte vet om effekten håller i sig på lång sikt. Man vet inte heller om det finns risk för långsiktiga biverkningar.

Enligt Cochrane gav däremot GI-kosten en positiv effekt genom färre attacker av lågt blodsocker.

– Om man gör tankeexperimentet att ett läkemedel skulle prövas mot bakgrund av ett så här begränsat forskningsunderlag så tror jag inte att man skulle godkänna det. Men eftersom GI-kosten saknar uppenbara negativa effekter skulle man kanske ändå tillåta behandlingen under strikt kontrollerade former, säger Kjell Asplund.

Sedan Cochrane-rapporten gick i tryck har två nya studier publicerats som ytterligare styrker slutsatsen. En studie publicerad i Jama före jul visade att GI-kost hade något större effekt än en fiberrik kost.

En annan färsk studie, finansierad av Atkins-stiftelsen, pågick i ett halvår och visade att en lågkolhydratsdiet med mindre än 20 gram kolhydrater per dag gav större effekt för typ 2-diabetiker än en GI-kost. Studien som gjorts av forskare på Duke-universitetet och som publiceras i tidskriften Nutrition & metabolism lider av stora avhopp bland försökspersonerna och var inte en så kallad dubbelblindstudie.

Henrik Ennart

08-13 56 29

henrik.ennart@svd.se

Fler artiklar | Blogg