Ett av matematikens stora olösta problem, den så kallade Riemannhypotesen, kan nu ha fått en lösning, 144 år efter det att Bernhard Riemann publicerade sina tankar om en speciell ekvation, som i sin tur är förknippad med primtalen.

Om det verkligen visar sig att bevisen håller kan de två problemlösarna så småningom kvittera ut en miljon dollar i belöning.
År 1900 samladees världens mest framstående matematiker till en konferens i Paris. Under denna presenterade David Hilbert, den tidens ledande matematiska tänkare, 23 problem som sedan kom att påverka matematiken under hela 1900-talet, och än i dag. Ett av dessa problem var Riemannhypotesen, och trots stora ansträngningar har den förblivit olöst. I november 2002 publicerade dock Carlos Castro från Clark Atlanta University, Atlanta, USA, och Jorge Mahecha från University of Antioquia, Medellin, Colombia en ett förslag till lösning.

Den belöning på en miljon dollar som utställts av amerikanska Clay Mathematics Institute får de dock inte ut förrän ett år efter publiceringen. Detta för att andra matematiker skall få tid att kontrollera resultatet och se om det verkligen är korrekt.
- Om detta är sant är det en stor sensation. Det här är en typ av problem som kräver mycket arbete innan en eventuell lösning kan bekräftas. Tusentals matematiker världen över kommer att kasta sig över detta och granska bevisen med en lupp, säger Anders Karlqvist, matematiker, professor i informatik och chef för Polarforskningssekretariatet.

Han förklarar att vissa av Hilberts problem snarare är problemområden än enskilda problem. En del har också formulerats om under den tid som gått. Om nu Riemannhypotesen är löst så är tio av de 23 problemen lösta, sju är olösta, fem är delvis lösta och ett är inte längre aktuellt.
Enligt Anders Karlqvist var Hilbert verkligen stor inom sitt område, med honom avslutades en epok. Han var den siste som hade överblick över hela den matematiska vetenskapen.

Matematiken har de senaste decennierna utvecklats mycket snabbt, och det tack vare ett hjälpmedel som det tidiga 1900-talets matematiker inte kunde förutse - datorn. Dagens allt snabbare och större datorer kan hantera enorma mängder tal och på kort tid göra beräkningar som förr var omöjliga för en människa även om han/hon arbetade en hel livstid med sina siffror.

Med datorernas hjälp har vissa problem lösts, som fyrfärgsproblemet. Det säger att det inte behövs mer än fyra olika färger för att färglägga en karta så att inte områden med en gemensam gräns har samma färg. Ett datorprogram har systematiskt gått igenom alla tänkbara alternativ.

Anders Karlqvist anser dock att det finns ett filosofiskt dilemma med detta: frågan är om man skall godta bevis i form av ett datorprogram. Han tror att vi nu står inför ett kulturskifte inom matematiken. Under det närmaste decenniet kommer den att utvecklas radikalt, och det på grund av de allt effektivare datorerna.

Bengt Jonsson