En vecka efter valet kastas Zimbabwe fortfarande mellan hopp och förtvivlan. Mugabe satt hela dagen i går inlåst med sina närmaste män för att avgöra om han ska ge upp eller kämpa vidare.

Under tiden hade valkommissionen fått order om att inte släppa fler valresultat. För att tvinga fram resultaten gick oppositionspartiet MDC till Zimbabwes Högsta domstol. Morgan Tsvangirais parti är övertygat om att man vunnit både senats- och presidentvalen.

I torsdags meddelade valkommissionen att de två MDC-fraktionerna tillsammans fick 109 platser i parlamentets underhus, medan det styrande partiet Zanu-PF fick 97.

Polis eskorterade 400 så kallade krigsveteraner genom Harares gator i går, när de protesterade mot att MDC utropat sig till segrare. ”En provokation” sade ledaren Jabulani Sibanda som lovade att ”försvara landets suveränitet”.

Krigsveteranerna är före detta gerillasoldater som slogs i befrielsekriget på 1970-talet och de senaste åren lett invasioner av farmer ägda av vita. Många är dock unga nog att komma från Zanu-PF:s ungdomsförbund, de fruktade ”green bombers”.

Att krigsveteranerna marscherar tolkas av MDC som att ett nedslag mot oppositionella kan stå för dörren. Andra tecken är att MDC-kontoret på ett hotell i Harare utsattes för en razzia av säkerhetspolis i torsdags kväll. Fem utländska journalister greps på annat håll, varav två ska ställas inför rätta för att ha arbetat olagligt.

Zanu-PF:s partisekreterare ­Didymus Mutasa meddelade i går att partiet vill ha en andra val­omgång. Han sade också att parlamentsrösterna ska räknas om ”i omstridda områden”.

Källor inom Zanu-PF säger till oberoende medier att Mugabe överväger att skjuta upp nästa omgång av presidentvalet i 90 dagar, i stället för att enligt val­lagen hålla det om tre veckor. Under tre månader skulle Mugabe i så fall styra via dekret, vilket i praktiken betyder undantagstillstånd. I det läget är utsikten att oppositionen kan bedriva en valkampanj utan trakasserier och våld närmast obefintlig.

Dock är Zanu-PF:s ledning splittrad. Hararetidningen The Independent har källor som påstår att några toppolitiker närmat sig MDC och vill förhandla om en övergångsregering i sex månader. MDC studerar förslaget, men väntas förkasta det.

– Varför skulle vi gå in i en samlingsregering när vi vann ­valet, säger MDC:s talesman Nelson Chamisa.

Det betyder inte att MDC saknar vilja att tillgodose önskemål från Mugabe och Zanu-PF. De är angelägna om en smidig övergång och erbjuder garantier om att inte de gamla makthavarna råkar illa ut, som när den vita minoritetsregeringen under Ian Smith lämnade makten. MDC har lovat officerare inom militär och polis generösa pensioner om de väljer att avgå.

Skulle det bli en andra val­omgång, därför att ingen presidentkandidat får mer än 50 procent, har ledarna för de mindre oppositionspartierna lovat att de enas bakom Morgan Tsvangirai.

En växande osäkerhetsfaktor är utgången av senatsvalet. Trots att oppositionen redan vunnit underhuset kan senaten bli annorlunda eftersom presidenten har rätt att utse 30 av de 93 platserna. De är vikta åt provins­guvernörer, traditionella hövdingar och andra inom makt­apparaten som med största säkerhet är Zanu-PF-lojala.

Senaten har mest ceremoniell funktion, men kan bli en maktfaktor om majoriteten skiljer sig från underhuset. Det kan uppstå situationer då MDC exempelvis försöker upphäva de nya lagar som strypt medier och yttrandefrihet, men blockeras av senaten och – om Mugabe sitter kvar – presidenten.