Mastercard hade inte bara problem med sin hemsida, även vissa betalningstjänster påverkades.

- Vi upplevde begränsade störningar i våra internetbaserade tjänster i går kväll, men kortinnehavare kan fortsätta att använda sina kort för säkra transaktioner, säger Louise Herbert på Mastercards presstjänst till TV 4 Nyheterna.

Enligt Herbert var störningarna sammankopplade med överbelastningsattackerna, som dock främst var riktade mot hemsidan.

Fler cyberattacker är att vänta, enligt en representant för gruppen Anonymous som påstår sig ha legat bakom nätangreppen mot såväl Visa och Mastercard som den svenska åklagarmyndighetens hemsida.

- Kampanjen är inte över enligt vad jag har sett, den går fortfarande starkt. Fler människor går med, fler och fler laddar hem det frivilliga botnet-verktyget som ligger bakom attackerna, sade en ung man som kallar sig Coldblood i en intervju med BBC.

- Jag ser det som att det håller på att bli krig, men inte ett konventionellt krig. Det här är ett datakrig, vi försöker hålla internet öppet och fritt för alla, precis som internet alltid har varit.

Anonymous är en löst sammansatt grupp som gått till attack mot företag som beslutat sig för att inte samarbeta med Wikileaks. Visa och Mastercard har stoppat donationer till den kontroversiella sajten.

Sajterna har utsatts för så kallade belastningsattacker av en helt ny sort. Frivilliga anhängare fjärrstyr sin dator för att styra sin trafik mot de aktuella hemsidorna. Ju fler som ansluter sig och deltar i angreppet desto effektivare blir attacken.

De byggde snabbt och effektivt upp en cyberarmé på tusentals datorer som överbelastade kontokortsjättarnas hemsidor, med enkla verktyg som lades upp online.

- Om en organisation som Mastercard med stor datamakt kan få sin sajt nedtagen, vad händer då med mindre organisationer och vanliga människor? sade John Walker, chefsteknolog på nätsäkerhetsföretaget Secure Bastion, till Reuters.

Betalningstjänsten Paypal, som förra veckan beslöt att frysa donationer som var ämnade för Wikileaks, medger att den agerade enligt påbud från USA.

- Den 27 november skrev utrikesdepartementet, USA:s regering i grund och botten, ett brev om att Wikileaks aktiviteter ansågs olagliga i USA och som ett resultat var vår policygrupp tvungna att ta beslutet att stänga av kontot, sade Paypals vice ordförande Osama Bedier på en konferens i Paris, enligt Reuters.

På Paypals hemsida publicerades ett uttalande om att Wikileaks överträtt företagets användarpolicy som ”anger att vår betalningstjänst inte får användas för aktiviteter som uppmuntrar, främjar, underlättar för eller instruerar andra att ägna sig åt olaglig aktivitet”.

Paypal släpper de frysta tillgångar som finns på kontot tillhörande stiftelsen som samlar pengar till Wikileaks. Men kontot fortsätter att vara begränsat, skriver företaget på sin hemsida.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kommenterade på torsdagen de senaste dygnens nätangrepp.

- Datoranvändare bör framför allt vara försiktiga när man blir ombedd att ladda ner ett program på sin dator. Man vet aldrig vad det programmet sedan kan användas till, säger Richard Oehme, chef för MSB:s enhet för samhällets informationssäkerhet, till TT.

Men den svenska organisationen Flattr håller pengaflödet öppet.

- Ingen är vare sig dömd eller åtalad för läckorna från Wikileaks, och så länge det gäller kommer Flattr att fortsätta förmedla pengar till organisationen, säger Linus Olsson, bolagets styrelseordförande.

- Det Assange anklagas för här i Sverige rör ju honom enbart som person, inte Wikileaks. Vår inställning är, att om någon vill stödja Wikileaks med pengar, så ordnar vi det. Vi ska inte leka poliser eller stifta våra egna lagar, säger Olsson till TT.

Genom den växande bojkotten mot organisationen är Flattr ett av få sätt att donera till Wikileaks, och antalet användare växer, hävdar Olsson. I dag finns omkring 50 000.

Sajten skapades av Peter Sunde, känd från fildelningssajten Pirate Bay, och Linus Olsson.