– Det här var värsta jag sett i mitt liv. Det är en mardröm jag kommer att bära med mig resten av mitt liv, säger Sameh Egyptson, svensk-egyptisk grundare av det nystartade Swedish Cultural Center i Kairo. Han var själv med om den svarta söndagen i Kairo.

Kvar på näthinnan har han de förfärliga upplevelserna av hur ett fredligt demonstrationståg slutade i brutalt övervåld. Det skedde efter det att demonstranterna tågat mot tv-huset i centrala Kairo med krav på rättvisa, lag och ordning samt att våldsverkare mot kyrkor och kristna hem ska ställas inför rätta. I demonstrationståget gick främst kristna kopter men även muslimer från demokratirörelsen.

Sameh Egyptson, som i går deltog i begravningen av flera dödsoffer i en katedral i Kairo, talar med förstämning om hur arméns pansarfordon kallblodigt körde över flera demonstranter.

– Demonstrationens syfte var att få ett lagligt samhälle. Men plötsligt vändes allt upp och ned. Allt för militärledningens nytta, säger Sameh Egyptson. Han kan inte hålla gråten borta när han på telefon berättar om det blodiga kaos som slutade med minst 25 döda och 215 skadade. Dödstalen väntades stiga under gårdagen.

Den svenska riksdagsledamoten Abir Al-Sahlani (C) såg förloppet på plats i Kairo. Hon menar att attacken inleddes med stenkastning mot säkerhetsstyrkor utanför tv-huset. Därefter kallades arméfordon in som mejade ned civila som kom i deras väg.

Kritiska egyptier säger att det ligger i militärledningens intresse av att skapa kaos för att stoppa demokratiseringen. De har inga bevis på om de första stenkastarna var huliganer, ”baltagiya”, som hyrts in av militärledningen - de väpnade styrkornas högsta råd (Scaf). Men så fungerade Egypten under Hosni Mubaraks tid vid makten. Scafs ledare, fältmarskalk Mohamed Hussein Tantawi, var i 20 år Mubaraks försvarsminister.

– Det inträffade är en kontrarevolution, ledd av armén och syftande till att hålla dem själva kvar vid makten, säger Madiha Doss, sekulär kopt, akademiker och medlem av ett nystartat socialdemokratiskt parti.

Omvärlden oroas av våldet

Omvärlden uttryckte sin bestörtning över händelserna i Egypten. Flera av EU:s utrikesministrar uttryckte kritik mot Egyptens agerande vid ministermötet i Luxemburg.

- Jag tycker att det är mycket viktigt att egyptiska myndigheter säkrar religionsfriheten i Egypten och att alla sidor tar avstånd från våld, sade den brittiske utrikesministern William Hague till journalister.

Tysklands utrikesminister Guido Westerwelle sade att våld mot religiösa minoriteter är "oacceptabelt" och Sveriges utrikesminister Carl Bildt framhöll att de egyptiska myndigheterna har en uppgift att skydda alla medborgare.

Statsminister Fredrik Reinfeldt bedömde det som hänt i Egypten som "mycket allvarligt".

- Det finns ett väldigt folkligt stöd för förändringen. Men det är alldeles tydligt att här har det varit en omfattande våldsanvändning, som naturligtvis måste utredas: varför man gjort på det sättet, och den bristande respekten för grundläggande mänskliga rättigheter som uppenbarligen kommit till uttryck, säger statsministern.

TT-AFP-REUTERS

Egyptier i den breda demokratirörelsen säger ursinnigt att statstelevisionen på söndagen underblåste ett sekteristiskt hat, medan sändningar som var kritiska mot militärledningen stoppades.

– Programledaren för den privata 25-januari-kanalen skrek rakt ut i direktsändning att de attackerade henne och så stoppades kameran, säger Sameh Egyptson.

Den kända egyptiska debattören Mona Eltahawy kommenterar propagandan i egyptisk statstelevision: ”Nu räcker det med skitsnack om 'utländska händer' bakom våldet i Egypten. Det är ett egyptiskt verk och underblåses och manipuleras av regimen”.

Militärledningen har sedan den tog över makten interimistiskt behållit de avskydda undantagslagarna och ställt civila inför summariska rättegångar i aldrig tidigare skådad takt: mer än 12 000 fall sedan i februari, vilket är fler än under Mubaraks 30 år vid makten.

Dagens kris kan i bästa fall få civilsamhället att samla sig för att försvara demokratiseringsprocessen och tidtabellen för val. Efter söndagens chockartade händelseutveckling dras också paralleller till nyårsnattens bomb mot den koptiska katedralen i Alexandria, vilket inträffade strax före 25 januari-revolutionen. I mångas ögon var det dådet den förre inrikesministern Habib al-Adlys verk. Adly, som tidigare satt i samma regering som fältmarskalk Tantawi, riskerar dödsstraff om det kan bevisas att han beordrade dödsskjutningar av fredliga demonstranter i januari och februari.

SvD har talat med egyptier som önskar att Egyptens 6 april-rörelse, en av initiativtagarna till den fredliga proteströrelsen mot Mubarakregimen, hade fått dela årets Nobelpris för fred. Det hade betytt mycket i det osäkra läge där arabvärldens folkrikaste stat befinner sig i dag.

Det var uppenbart att militärledningen använde sig av revolutionen mot Hosni Mubarak för att undanröja alla chanser för sonen Gamal Mubarak att bli president. I den meningen var Mubaraks fall både en statskupp och en revolution. Ännu är det inte avgjort om militärledningen eller demokratirörelsen går segrande ur den maktkampen.

På måndagens meddelades att en man avrättats för tidigare mord på sju personer, varav sex kristna, i en attack mot deltagare vid en koptisk julmässa.