FENGXIAN
Fyra höga vindkraftverk skjuter mot himlen för att fånga vindarna som sveper in från havet söder om Shanghai. De ingår i Kinas omfattande planer på att minska energibristen och beroendet av kol. Om femton år ska var sjunde kilowatt komma från förnyelsebara källor.
”För att titta på vågorna” står det skrivet med kinesiska tecken på en liten paviljong som är byggd på en bergknalle intill vindkraftverken. Paviljongen hör till den begravningsplats som är granne med vindsnurrorna, där tusentals människor har lagts till sin sista vila. Stilla klassisk kinesisk musik hörs från de dödas boning denna disiga dag när vindarna knappt förmår rotorbladen att röra sig.
– 30 dagar om året blåser det mindre än de fyra meter per sekund som krävs för att vindkraftverken ska vara igång, säger Xu Liz Honot som för närvarande har ansvar för driften.

Nog tittar de fyra 65 meter höga vindsnurrorna på vågorna i Hangzhou Bay. De är importerade från Spanien och de första som byggdes i Shanghai 2003. Under det första året har vart och ett av de fyra levererat 0,65 megawattimmar per snurra till det allmänna elnätet.
Kusten söder om Shanghai är ett av de områden som har pekats ut som lämpliga för vindkraft i Kina. I medeltal blåser där nästan sju meter per sekund på 50 meters höjd.

Inom några år hoppas Peng Kanghong, vd för det bolag som äger kraftverken i Fenxiang, att kunna bygga fyra ännu större snurror.
Stora vindkraftparker byggs på flera håll i Kina, som är ett blåsigt land. Det största, på 5 000 MW, planeras i Hebeiprovinsen norr om Peking där staden Zhangjikou ska bli norra Kinas viktigaste producent av vindkraftel.
Regeringens plan för hela Kina är att dagens 350 megawatt vindkraft ska hundrafaldigas. Det blir mer än dubbelt så mycket som Tysklands 16 000 MW, det största vindkraftlandet i dag.

Kina satsar stort på förnybar energi, där vindkraft bara är ett av de nya energislagen. I planerna för att komma ifrån miljöförstörande kol och olja ingår visserligen både en rejäl utbyggnad av kärnkraft och vattenkraft, två energislag som är miljömässigt omdebatterade.
Men Kinas regering vill att förnybara energislag ska växa stort och stå för 12 procent av den totala energimixen fram till år 2020.
Det är inte i första hand ansvar för det globala klimatet som ligger bakom satsningenpå de mer miljöanpassade energislagen.
– Det är energifrågan som är den stora frågan, inte klimatfrågan. Energitillgången är en resursfråga och en möjlighet till fortsatt ekonomisk utveckling. Energieffektivisering och förnybara energikällor är viktiga i det sammanhanget, säger Ping Höjding, miljöattaché vid Svenska ambassaden i Peking.
BNP växer med 9-10 procent varje år. Till år 2020 ska ekonomin ha fyrdubblats jämfört med år 2000. Och det ekonomiska lyftet står före allt annat i regeringens prioriteringar.

Energin räcker inte till. Redan nu ransoneras elen, bland annat i storstäder under sommaren när luftkonditioneringarna går igång. Det finns också en stor potential i att använda energin mer effektivt. Var tredje kilowattimme går åt till att värma – och kyla – byggnader.
Världsnaturfonden i Kina, WWF China, arbetar hårt med att påverka regeringen till ännu större satsningar på förnybar energi. Lin Gan är klimatansvarig vid huvudkontoret i Peking, som ligger granne med Den Förbjudna Staden och har en av megastadens få parker utanför knuten.
Energikrisen gör hans arbete lättare. Mer solceller och mer biobränslen, är deras prioritet eftersom vindkraften utvecklas bra på egen hand. Lin Gan menar att WWF har lyckats få regeringen med på noterna.
– I den kommande femårsplanen fanns en solcellsatsning på 500 MW. Vi visade att den kunde utökas till 30 000 MW och regeringen svarade att man tror på oss, säger Lin Gan och tillägger att det motsvarar hälften av den el som jättedammbygget Three Gorges i Yangtse- floden kommer att ge.
WWF:s plan till en början är att låta solen elektrifiera de utbredda ökenområdena i västra Kina. En ansökan från WWF om att få bygga världens största solcellsanläggning där behandlas för närvarande av myndigheterna. Lin Gan hoppas att byggstart kan bli i höst.
WWF har också projekt med staden Shanghai, om att 100 000 tak på de myriader av 20- och 30 vånings bostadshus som byggs, ska förses med solceller. Som en början.

Han påpekar att en av världens största solcellstillverkare är ett kinesiskt företag. Och att solpaneler för varmvatten redan används i stor skala ute på landsbygden.
Även biobränslen väcker stort intresse i Kina, men är hittills en outvecklad energikälla. En delegation från Nationella folkkongressen, Kinas högsta politiska och lagstiftande organ, har nyligen varit i Sverige för att se hur biobränsletekniken ska kunna användas i Kina. Ett 20-tal biobränsleeldade kraftvärmeverk planeras att byggas. Visionen är 20 GW till år 2020.
Men till skillnad från Sverige är väl skog en bristvara i Kina?
– Jordbruket ger upphov till halv miljard ton restprodukter varje år. I alla fall 100 miljoner ton borde kunna användas som biobränsle, menar Lin Gan som också tycker att det växande skogstäcket (nu 17 procent av landets yta) kan användas som bränsle.
Sopförbränning säger WWF däremot nej till.
Kinas omfattande satsning på kärnkraft är inte heller något som WWF stöder. Men man väljer att inte kritisera regeringen.
– Vi måste prioritera, vi har inte resurser att jobba med allt, säger Lin Gan.
Peng Kanghong, vd för vindkraftbolaget i Shanghai, tycker att regeringen kunde göra det lite lättare för vindkraften. Elen blir dyr, inte minst för att det inte finns någon inhemsk tillverkare. Allt måste importeras och tullavgifterna är höga.

Peng Kahong vill inte avslöja hur stora investeringarna har varit hittills.
För honom personligen har den förnybara energin inneburit en nystart i livet. Han är 66 år och egentligen pensionerad från ett långt liv i kolkraftbranschen.
– Jag kände att jag ville ägna mig åt vindkraft och solenergi.
Han lägger handen över hjärttrakten, för att understryka det han säger.
Det klarnar upp över Hangzhou Bay. Några vindpustar drar in över land. De fyra mäktiga rotorbladen tar fart.
Kina låter tusen snurror snurra.

Svensk vindkraft: I Sverige finns 426 MW vindkraft, fördelat på 706 vindkraftverk.