Viljo kunde få barn och ungdomar att känna sig uppmärksammade

Det var Nousiainens förmåga att utveckla talangen hos unga idrottare som gjorde honom till en av de allra främsta höjdhoppstränarna. Otaliga är berättelserna om hur Viljo kunde få barn och ungdomar att känna sig uppmärksammade. Tidigt kunde han se det optimala för varje individ. Och det var lika viktigt när hans unga adepter slog personliga rekord som när Patrik Sjöberg satte sitt världsrekord.

Bland de stjärnor som Viljo varit med och skapat finns förutom Patrik Sjöberg också Yannick Tregaro och Christian Olsson. Han hjälpte under en tid också Johnny Holm att träna sonen Stefan mot höjderna.

Det tog ett tag för Viljo Nousiainen att bli erkänd tränare. Han föddes i finska Kiuruvesi i mars 1944 och utbildade sig till idrottslärare. När han kom till Sverige hade han planer på en egen idrottskarriär men den egna träningen var inte alltid den bästa. Efter en tid i Skövde flyttade Viljo västerut. Det sägs att det var en tappad skivstång över munnen och krossade tänder som förde honom till Göteborg där han sedan fick både tandläkarhjälp och jobb som vaktmästare i Scandinavium.

Samtidigt startade han också en friidrottsskola i Örgrytes regi. Talangutvecklingen gjorde att Svenska friidrottsförbundet fick upp ögonen för Nousiainen och gjorde honom till grengruppchef för hopp.

Ett jobb han trivdes med – förutom kravet på att åka runt och föreläsa. Det sägs att det alltid gjorde honom nervös och att han fler än en gång lämnade återbud i sista stund.

Lika noggrann och uppmärksam som han var på tränings- och tävlingsarenorna, lika slarvig var han vid sidan om. Deklarationer fylldes sällan i och körkortet var finskt, gammalt och ogiltigt. Den egna hälsan kom inte heller i första rummet. Ofta levde han på cigaretter och kaffe.

”Han var prestinerad för en hjärtinfarkt eller lungcancer”, förklarade Patriks mamma Birgitta Sjöberg som under en tid var förlovad med hopptränaren.

Viljo Nousiainen dog 1999 av brustet bråck på kroppspulsådern.