Organisationens betydelse bekräftas också av att dess tidigare generalsekreterare nu tar över posten som ambassadör i Kabul.

I de dokument som i söndags släpptes till allmänheten på internetsajten Wikileaks nämns ordet svensk vid 65 tillfällen. I allmänhet rör det sig om korta militära noteringar från fältet, bland annat om attacker och desarmering av bomber.

Men det är inte bara kriget som dokumenterats.

I 15 av fallen, nästan en fjärdedel, nämns istället Svenska Afghanistankommittés, Sak:s, arbete. Anteckningarna refererar till utbildning av barnmorskor, motorcykelleveranser av vaccin, finansiering av skolor och vattenrening.

Vid ett tillfälle besöker ett ”rekonstruktions-team” en hälsoklinik i Matakahn: ”Vi blev positivt överraskade när vi fann att 7–8 sjukvårdare aktivt träffade patienter. Just det här stället sköttes av Svenska Afghanistankommittén och deras kliniker är vanligtvis väldig aktiva och välfungerande”, lyder omdömet.

De korta noteringarna bekräftar bilden av Svenska Afghanistankommittén som en av de tyngre och mest uthålliga humanitära organisationerna i landet. Att så är fallet anser även Sahar Saba, människorättsaktivist verksam i Kabul:

–Deras skolor är väldigt viktiga, inte minst för flickors utbildning. Deras långa erfarenhet spelar också stor roll liksomatt de inte har rykte om sig att vara korrupta, säger hon.

Sahar Saba säger att när de svenska militärerna oftast betraktas som en del av fiendens trupper av afghaner. Att satsa på ännu mer bistånd skulle däremot öka respekten i landet.

–Folk är oerhört krigströtta. För svenskarnas del vore det bättre att lämna Afghanistan. På många håll har osäkerheten och korruptionen ökat trots de utländska trupperna. Om Sverige verkligen vill spela en roll här bör de satsa ännu mer på bistånd för till exempel utbildning och hälsa. Allt annat är slöseri med pengar och människoliv och kommer inte att leda till ett slut för terrorismen, säger hon.

Att satsa på civilt och humanitärt bistånd tycks också ingå i regeringens planer, samtidigt som en säkerhetsstyrka på omkring 500 personer stannar i landet och utbildningen av afghansk militär och polis fortsätter.

I somras utsåg utrikesminister Carl Bildt Saks tidigare generalsekreterare Torbjörn Pettersson till ambassadör i Kabul från och med september.

–Är det någonting som har ett gott namn i Afghanistan från svensk sida är det Saks långsiktiga insats med mycket brett och gott förtroende. Vi tycker det är bra att de erfarenheterna förs direkt in i den svenska närvaron, sade Bildt på presskonferensen.

Under sin tid som ambassadör kommer Torbjörn Pettersson att vara tjänstledig från Sak. Han ser själv ingen risk för att Saks uppdrag skulle kunna kopplas samman med regeringens officiella linje som inkluderar militär närvaro. Däremot är Sak starkt kritiskt till att USA knyter till sig humanitära organisationer.

–Det är väldigt viktigt i fält att inte sammanblandas eftersom det utgör ett hot mot oss om vi i motståndsrörelsens ögon kopplas samman med den militära kampanjen.

Pettersson var själv inte emot att talibanregimen störtades med militära medel. Däremot tycker han att USA misslyckades efter invasionen, då stora medel borde ha satsats på militär återuppbyggnad. Att det inte skedde märks tydligt nu. Samtidigt ser Pettersson positivt på Afghanistans framtid.

–Det går inte att vinna ett fredligt Afghanistan med militära medel. Det civila är betydligt viktigare. Man får glädjas åt de små framstegen, och det görs rätt många sådana.