Rättegången mot Karadzic ses som den kanske viktigaste för FN:s krigsförbrytartribunal och för rättvisan på Balkan. Karadzic är den högst uppsatte vid liv som ställs inför rätta för grymheterna under kriget, åtalad för folkmord med belägringen av Sarajevo och massakern i Srebrenica i centrum.

Serbiens president Slobodan Milosevic var den senaste tungviktaren framför skranket. Men han dog i en hjärtattack 2006 just före domslutet. Bosnienserbernas ledare Biljana Plavsic är också en grov krigsförbrytare som på tisdag släpps från svenskt fängelse.

Den hetlevrade Karadzic blev ökänd som ”Bosniens best”. Han är en komplex figur som vandrat en krokig väg i livet, från psykiater specialiserad på paranoida tankar och prisad diktare till misstänkt folkmördare och krigsförbrytare.

Under Bosnienkriget 1992–1995 var han president för utbrytarrepubliken Republika Srpska, ledare för det serbiska SDS-partiet och överbefälhavare för den bosnienserbiska armén. Under hans ledning mördades omkring 100000 människor och 2,2 miljoner flydde sina hem.

Det massiva åtalet mot Radovan Karadzic är definitivt ingen godnattsaga. Dokumentet är 73 sidor fyllda med folkmord, terror, krypskyttar, massakrer, tortyr, gisslantagande, våldtäkter, massgravar, avrättningar och etnisk rensning. På sida efter sida utpekas Karadzic som högst ansvarig för vidrigheterna.

Två åtalspunkter gäller folkmord: etnisk rensning i Bosnien-Hercegovina och massmord på 8000 bosnienmuslimska pojkar och män i den förment FN-skyddade enklaven Srebrenica 1995. Nio andra punkter gäller brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Den 44 månader långa belägringen av Sarajevo som krävde över 10000 människors liv, upptar en stor del av åtalet. Det var också en synnerligen grym tid. Under SvD:s reportageresor till Sarajevo under denna tid besköts staden dag och natt av bosnien serbiska styrkor i bergen och av krypskyttar bakom husknutarna. Terroriserade människor rusade i panik över gatorna för att undvika kulorna i en stad som förvandlats till ett skräckvälde. Många misslyckades och hamnade i de överfulla massgravarna. Andra dräptes längs den famösa ”Sniper Alley” – krypskytteallén – mellan flygplatsen och centrala Sarajevo.

Med största sannolikhet går den 64-årige Karadzic från brott till straff, möjligen livstids fängelse. Medveten om detta har han hållit sig gömd sedan juli 1995 då åtalet presenterades.

Men en julikväll 2008 fick 13 års flykt undan rättvisan ett abrupt slut på en buss i en Belgradförort. Då greps den misstänkte krigsförbrytaren av en grupp civilklädda säkerhetspoliser, som bevakat honom i flera veckor. Karadzic hade börjat ana oråd, samlat ihop sina prylar och hoppat på buss 73 i betongförorten Nya Belgrad.

Många trodde först inte sina ögon när förbrytaren visades för omvärlden. På bilderna hukade en mager man med vitt yvigt skägg och stor kalufs, dold bakom kolossala glasögon: Dragan Dabic, läkare i alternativ medicin på en privat klinik i centrala Belgrad. Under denna täckmantel hade Radovan Karadzic levt oigenkännlig och till synes fritt i den serbiska huvudstaden. Under en tid hade han också varit förklädd till munk med rakat huvud, samt hållit sig gömd i bergstrakterna vid gränsen mellan Bosnien och Serbien.

För att fastställa att new age-doktorn verkligen var Karadzic krävdes en DNA-analys som var rena detektivarbetet. Det var på håret som Karadzic föll. Två agenter sökte hjälp mot barnlöshet hos mirakeldoktorn, och lyckades komma över några hårstrån som bevisade att han var den folkmordsmisstänkte.

Men hur kunde Karadzic i flera år lugnt flanera runt i Belgrad medan krigsförbrytardomstolen dammsög Europa i jakten på honom? Vissa menar att han hade beskyddare högt upp i samhällshierarkin, och att den politiska viljan att gripa honom saknades. Det ändrades nog sedan EU ställt samarbete med tribunalen som villkor för ett framtida serbiskt medlemskap. Andra hävdar att Karadzic hade beskydd av USA, som lovat honom att slippa krigsrätt om han frivilligt drog sig tillbaka.

Men nu sitter Radovan Karadzic snart på de åtalades bänk i Haag. Han är fortfarande högrest och stridlysten, men den stora kalufsen är bortklippt och han är ordentligt avmagrad och tärd. Inom krigsförbrytardomstolen ses hans rättegång som ett stort steg för att avsluta rättsprocesserna efter Balkankrigen.

Nu saknas bara en av de största krigsbrottslingarna: Ratko Mladic, överbefälhavare i Republika Srpska, som omgiven av starkt nationalistiskt stöd tros vara den svåraste att fånga in.

73

sidor är det sammanfattande dokumentet av åtalet mot Karadzic. Det är fyllt av uppgifter om folkmord, terror, krypskyttar, massakrer, tortyr, gisslantagande, våldtäkter, massgravar, avrättningar och etnisk rensning.