Landningsbanor blockerade av militärfordon och uteblivet landningstillstånd – Manuel Zelayas planerade återkomst till Honduras avbröts och planet han färdades i omdirigerades istället till grannlandet El Salvador i söndags kväll.

Kravallpolis och militär drabbade samtidigt samman med tusentals demonstranter som hade samlats på flygplatsen i huvudstaden Tegucigalpa för att välkomna Zelaya. Minst två personer dödades av militärens kulor, däribland en 19-årig man.

– Jag såg en ung man bli skjuten i huvudet. Hans mamma var med honom och hon var hysterisk, berättade en kameraman från tv-kanalen al-Jazira för medier på plats.

Omvärldens fördömande av militärkuppen i Honduras för drygt en vecka sedan har varit massivt. Inte minst har en lång rad latinamerikanska presidenter från alla politiska läger tagit avstånd från kuppen.

– Det är tydligt att kuppmakarna måste ha gjort en missbedömning. De kan ha trott att någon skulle stödja dem, mest sannolikt USA som förut stått militären väldigt nära, säger Andrés Rivarola, forskare vid Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.

Latinamerika har en lång historia av militärkupper. Men sedan 1990-talet har en tydlig förändring skett, där militären har kommit att spela en allt mindre roll. Andrés Rivarola menar att det tydliga fördömandet från latinamerikanska makthavare ska ses som en markering.

– Man vill visa att det är helt oacceptabelt att militären används för att lösa konflikter.

Interimsregeringen under ledning av Roberto Micheletti erkänns inte av något annat land, och Honduras är nu föremål för allt kraftigare politiska och ekonomiska sanktioner. Den amerikanska samarbetsorganisationen OAS har uteslutit landet, och flera mäktiga biståndsgivare har fryst sina utbetalningar.

Manuel Zelaya tillträdde som Honduras president 2006 som representant för det borgerliga Liberala partiet, men har den senaste tiden knutit allt starkare band med flera av Latinamerikas vänsterregeringar. Hans kopplingar till Venezuelas Hugo Chávez har gett honom mäktiga fiender inom Honduras ekonomiska och politiska elit. Men hans politik har även gett honom ett visst folkligt stöd, främst bland landets fattigaste. Stämningen i landet beskrivs nu som ytterst polariserad.

Manuel Zelaya har uppgivit att han planerar att göra ett nytt försök att ta sig tillbaka till Honduras inom kort. Oro finns för nya sammandrabbningar mellan militär och demonstranter.

– Det kommer att bli svårt att undvika ytterligare våld, säger Andrés Rivarola.