- Avtalet gynnar inte oss. Bara två procent av alla som arbetar inom fisket är västsaharier. Alla andra är marockanska bosättare, säger den västsahariske butiksägaren Muhammad, som tar emot i sin enkla butik i kvarteret Skikima i Västsaharas huvudstad al-Ayun (Laayoune).

Folklivet är livligt när solen har försvunnit och dammet ryker i kastvindarna som drar in från Sahara, men de flesta västsaharier vågar inte tala öppet med en utländsk journalist.

Övervakningen är extrem i ökenstaden som närmast är belägrad av militär och polis, i uniform och civila kläder. Gång på gång kommer polisen fram och kräver att få veta vilka saharier som TT talat med så att de kan registreras.

- Marocko håller på att råna oss på våra naturtillgångar och nu EU hjälper till. Det är en skandal, säger en man som vill vara anonym.

Muhammad själv är dock inte speciellt orolig, däremot lite frågande till varför just han ska uttala sig om en sådan sak som fiskeavtalet.

- Varför frågar du inte Polisario? Det är ju de som representerar västsaharierna, säger han och syftar på den sahariska befrielserörelsen.

Kvarteret Skikima i är ett av de områden al-Ayun som varit centrum för protesterna mot den marockanska ockupationen det sista året.

Muhammad förklarar att flera av de fiskfabriker som byggts upp under de 30 år som ockupationen varat förvisso ägs av mycket rika västsaharier, men att de anställda i huvudsak är marockanska bosättare som flytt arbetslösheten i Marocko.

Muhammad känner sig kränkt av EU:s fiskeavtal, som han ser som ett svek.

- Jag ska starta en protestlista och samla in pengar för att betala advokater för att riva upp avtalet. Vad tror du om det? Kommer inte EU att lyssna på oss då? säger han och hans skarpa ögon lyser upp.

Fiskeavtalet mellan Marocko och EU är kontroversiellt. Enligt många bedömare strider det mot folkrätten eftersom västsaharierna varken tillfrågats eller garanteras del av det miljardbelopp som Marocko får från EU. Det är också den svenska regeringens ståndpunkt, och när EU i måndags behandlade avtalet röstade Sverige nej.

Redan innan förhandlingarna om fiskeavtalet hade inletts markerade Sverige sin ställning, och vid ett möte med övriga EU-länder i juni förra året lovade EU-kommissionen att västsahariska hamnar och vatten inte skulle inkluderas. Det löftet infriades inte.