Sammantaget antyder de nya rönen att de värsta klimatprognoserna troligen är felaktiga.

Men studierna avslöjar också hur bristfälliga våra kunskaper om klimatet är och att vi bör vara ytterligt försiktiga med att dra långtgående slutsatser utifrån det vi vet i dag.

Varningen är extra befogad just nu, med tanke på hur politiserad klimatfrågan blivit. Även forskare har hävt ur sig påståenden som saknat grund. Ett av dessa påståenden, att glaciärerna i Himalaya kommer att smälta bort inom 25 år, letade sig till och med in i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC).

Den första studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, rör den viktiga frågan om hur de naturliga ekosystemen kommer att reagera på de ökande halterna av koldioxid i atmosfären.

Världshaven och skogarna har en kraftigt dämpande effekt på klimatet. Ytvattnet i oceanerna och träden och andra växter på land absorberar ständigt enorma mängder koldioxid i det kretslopp som kallas kolcykeln.

Det antas också att absorptionsförmågan kommer att mattas när jorden blir varmare som en effekt av vår förbränning av fossila bränslen. I haven är det framför allt i de kalla vattnen vid polerna som upptagningen sker, och när haven blir varmare sjunker vattnets kapacitet att ta upp koldioxid.

På land kommer den värmen att torka ut växtligheten och markskiktet. Träden kommer att dö i snabbare takt < vilket i sin tur frigör koldioxid som letar sig upp i atmosfären.

Farhågor har funnits för att den här processen ska börja skena. I så fall kan de framtida temperaturhöjningarna bli katastrofala. IPCC har gjort beräkningar utifrån olika scenarier, men ingen har vetat vilken av dem som ligger närmast sanningen.

Den nya studien, gjord av tyska och schweiziska forskare, ger besked. Den bekräftar visserligen att högre temperaturer kommer att försämra ekosystemens upptagningsförmåga och att detta kommer att förstärka växthuseffekten < men effekterna blir inte så stora som befarat.

Slutsatsen grundar sig på en analys av klimatet mellan 1050 och 1800, det vill säga tiden före den industriella revolutionen. Analysen visar att en temperaturhöjning på en celsiusgrad innebär att haven och skogarna frigör mer koldioxid till atmosfären. Men mängden är inte så stor, bara 7,7 ppm (miljondelar).

Detta är långt från de 40 ppm som vissa modeller antytt. Enligt de tyska och schweiziska forskarna är detta med 95 procent säkerhet en kraftig överskattning.

Även den andra studien, nyligen publicerad i Science, ger visst fog för optimism. Den rör ett av de största problemen inom klimatforskningen attenavdunstningen på jorden.

Vattenånga är en mycket kraftfull växthusgas med extremt stor förmåga att binda värme i atmosfären.

Problemet är att ingen riktigt vet hur avdunstningen ska beräknas i klimatmodellerna. Många tror dock att en varmare värld kommer att ge ökad nederbörd vilket i sin tur kommer att medföra mer vattenånga, som höjer temperaturerna ännu mer.

Nu visar forskarna bakom studien att mängden vattenånga i atmosfären märkligt nog minskade med cirka tio procent mellan 2000 och 2009. Detta trots att årtiondet var det varmaste i modern tid.

Å andra sidan har temperaturerna på jorden legat stilla sedan 1998, efter att ha ökat stadigt i två decennier. Forskarna tror nu att orsaken är den minskade mängden vattenånga.

Ingen har dock någon förklaring till fenomenet. Forskarna säger själva att det hela är mystiskt och förbryllande. Det enda som kan sägas är att klimatet än en gång visat sig vara mer komplext än vad vi förväntat oss.