Redan några mil innan Gori tunnas trafiken på motorvägen ut. Till slut är vi helt själva. I byarna längs med vägen syns få, om några människor. Tystnaden bryts bara av ryska stridsplan som trots vapenvilan fortfarande slår cirklar kring området.

–De allra flesta har lämnat staden, säger Spartak Petriasjvili.

Han bor i ett radhus vid en stor allé i Gori och sitter med bar överkropp utanför sin dörr.

Gori är en stad med vanligtvis 50000 invånare men ingenting vittnar om det en dag som denna. Den ligger nära Sydossetien och ryska attackplan har i flera dagar bombat staden och olika källor har gjort gällande att ryska styrkor befunnit sig i eller omkring staden.

Inga affärer är öppna, inga bilar kör, få människor som sitter ute och njuter av sensommarvädret. Istället stryker det omkring en förvildad hund som lagt beslag på ett sönderbombat hyreshus.

Ännu har Rysslands president ­Dmitri Medvedevs beslut om ­vapenvila inte fått genomslag här.

–Georgien har lidit stora förluster och straffats tillräckligt för sitt angrepp på Sydossetien, sade Medvedev igår i Moskva och ­betonade att allt som kan tolkas som motstånd från Georgien kommer att leda till förnyade ­attacker.

Moskva krävde också att Georgien drar sig tillbaka från Syd­ossetien och undertecknar ett ­avtal om att aldrig mer angripa utbrytarstaten.

Spartak Petriashvili i Gori rycker bara uppgivet på axlarna när jag frågar om vad han tycker om Rysslands villkorade vapenvila.

–De bombade byar utanför Sydossetien så sent som idag, ­säger han.

Hos honom bor tillfälligt ­77-årige Shota Maisuradze. Han flydde Tschinvali i Sydossetien när striderna började där för ­någon vecka sedan.

–Jag sprang för allt vad livet höll. När jag hörde soldaterna la jag mig i en bäck, där låg jag länge tills jag vågade mig upp igen, ­säger han. Han har ännu inte hört från sina barn och barnbarn som också flydde. Han vet inte var de är.

På sjukhusets reception mitt­emot sitter uppsatt namnen på 438 skadade och över 90 personer som dödats i stridigheterna i Tschinvali och Gori.

Bara några timmar tidigare ­under gårdagen uppges att en holländsk journalist har dödats ­utanför Goris universitets byggnad. Där sitter skylten ”Knowledge for life” fortfarande kvar men glasentrén är bara skärvor och inomhus luktar det urin. Burkar med inlagd fisk ligger slängda i ett hörn tillsammans med en plunta rysk vodka.

Några mil från Gori ligger staden Mskheta. Där uppges ögonvittnen igår ha sett ett ryskt förband, något som kan ha lett till de ­envisa uppgifterna att Ryssland ställt in siktet på Tbilisis huvudstad och att omkullkasta president Micheil Saakasjvilis styre.

Det finns lika många rykten i Tbilisi som det finns invånare.

En tidig uppgift igår morse gjorde gällande att ryssarna omringat Tbilisi från öster, och att alla i staden bara satt och väntade på det stora anfallet.

Några minuter senare ringer någon annan och berättar att ryssarna snarare dragit sig tillbaka men ändå håller greppet om Gori.

I Mskheta har nära 700 personer flytt från Sydossetien och Gori. Många har inhysts hos ­bybor eller släktingar.

–Det finns ingenting i Gori, inget vatten, inget bröd, ingen el, säger Natela Shavlaxova.

I flyktingförläggningens samlingssal utanför Tbilisi, som tidigare var en bar, äter människor bröd och sallad. På ett annat bord ligger kläder som människor i byn skänkt. Ett par barnstövlar blandas med en blåblommig topp och någons bättre begagnade ­underkläder.

En man i trettioårsåldern stirrar rakt in i stenväggen med ­huvudet lutat mot en arm och han rör inte sitt vattenglas.

I skarp kontrast till de övergivna pansarvagnarna på motor­vägen utanför Gori mötte uppemot 150000 georgier upp igår ­eftermiddag utanför parlamentet ­i huvudstaden Tbilisi och hyllade president Micheil Saakasjvili som en hjälte för att han försvarat landet mot Ryssland. Saakasjvili ­lovade att Tbilisi aldrig kommer att bombas, att Georgien aldrig kommer att ge upp.

Med georgiska flaggan, ibland knuten över huvudet och som sjal eller som en kjol, visade Tbilisi-borna sitt stöd för presidenten och Georgien.

Banderoller som ”Ryssland borde skämmas” och ”Georgien kan inte förstöras” hängde från ­bilar och ställningar. Tamuna ­Chovelidze och hennes syster Tea Chovelidze har gått till mötet för att visa sin patrotism. De är skeptiska till Putins eldupphör.

–Varför skulle vi lita på hans ord? säger Tamuna innan hon tillsammans med många av mötesdeltagarna går i kyrkan för att be för Georgien.

Igår kväll hördes bilarna i Tbilisi tuta segervisst i sina bilar, men vid den andra fronten i västra Georgien och utbrytar­provinsen Abchazien pågår enligt flera nyhetsbyråer fortfarande strider. Det är bara ett tjugotal mil bort från Frihetstorget i centrala Tbilisi.