1. Varför brinner Köpenhamn?

Många experter anser att problematiken bottnar i ett utanförskap bland andra och tredje generationens invandrare.

– De känner sig exkluderade och misstänkliggjorda och tar på sig en offerroll. Den använder de sedan som en ursäkt för våldsamheterna, säger Ulla Holm, seniorforskare vid Danska Institutet för Internationella Studier.

Vad som fått känslorna att rinna över råder det dock delade meningar om. Förra veckans återpublicering av Muhammedbilderna och utvisningen av de två tunisier som misstänks ha planerat att mörda en av tecknarna nämns som möjliga orsaker.

I danska medier är den vanligaste teorin att den konkreta vreden beror på anklagelser om trakasserier från den danska polisen. Förra året delades Köpenhamn till exempel in i sex så kallade visitationszoner. I dessa områden får polisen visitera vem som helst utan brottsmisstanke. Många unga invandrare har i samband med detta känt sig förnedrade, skriver den danska dagstidningen Politiken.

Samtidigt menar vissa att problemen är överdrivna.

– Jag är trött på att höra experter förklara att unga invandrare diskrimineras. Det är struntprat. Just nu är ekonomin bra och de unga får massor av chanser. Men de måste ta dem själva, säger Mehmet Necef, kultursociolog vid Syddansk universitet, till Jyllands-Posten.



2. Går det tala om protestbränder som en trend?

Håkan Hydén är professor i rättssociologi vid Lunds universitet:

– Ja, det tycker jag. Handlingar av den här typen blir ofta mönsterbildande och sprider sig sedan snabbt över världen. Man kan till exempel dra tydliga paralleller till Paris förorter där brinnande hus och bilar blev ett sätt att manifestera missnöje, säger han och refererar till upploppen i Frankrike för drygt två år sedan.

– Det är en spiraleffekt: När samhället ger upp det förebyggande arbetet och istället satsar på att ”sätta hårt mot hårt”, som med de danska visitationsreglerna, så växer främlingskapet bara än mer.



3. Kan det här hända i Sverige?
– Det tror jag absolut. Sådana tendenser syns redan nu. Vi har till exempel haft flera skolbränder i Skåne. Det omtalade utanförskapet finns ju bland svenska invandrarungdomar också, säger Håkan Hydén vid Lunds universitet.



4. Går det att bromsa utvecklingen?
– Det är nog dessvärre till viss del redan för sent. Vad som faktiskt utlöser bränderna är nu snarare en fråga om tillfälligheter. Den droppe som får allt att rinna över behöver inte nödvändigtvis vara den reella, bakomliggande orsaken, säger Håkan Hydén.

Hans forskarkollega Ulla Holm, vid Danska Institutet för Internationella Studier i Danmark, är mer hoppfull.

– Det går att hejda våldet. Vi har bättre förutsättningar än i till exempel Frankrike och USA. Våra förorter är mindre och om man bara får igång en diskussion som går på djupet i frågor om identitet och inkludering så tror jag att vi kan komma långt, säger hon.



5. Vad händer i Köpenhamn nu?

Polisen rustar för nya upplopp. När Tingbjerg-skolan i Köpenhamn delvis brann ned till grunden natten mot i går så var det den tionde skolbranden – på ett dygn.

Enligt polisen har bränderna blivit färre men läget kategoriseras fortfarande som allvarligt. I lördags natt gjorde brandkåren ett 40-tal utryckningar bara i Köpenhamn.

Rikspolisen har dessutom startat en nationell stab för att koordinera arbetet med kravallerna.