Omgärdad av säkerhetsvakter och uppvaktad av pressfotografer förs 41-årige Viktor Bout till en rättssal i Bangkok den 8 mars. Han hade flugit från Moskva till Thailand för att avsluta en vapenaffär, som dock var en fälla gillrad av amerikanska knarkagenter.
Foto: David Longstreath/AP
Han är världens värsta privata vapenhandlare, hävdar amerikanska och europeiska myndigheter. Han är en laglydig affärsman, som aldrig dömts för något brott, säger hans advokat. Meningarna kan inte gå mer isär om den 41-årige ryssen Viktor Bout, som greps i Bangkok den 6 mars och nu väntar på utvisning till USA.
Där är han efterlyst för att ha försökt sälja vapen till Farc-gerillan i Colombia, vilken Washington betraktar som en terroristorganisation. Farc anklagas för att finansiera sin väpnade kamp med inkomster från kokainhandel.
Gripandet är en succé för amerikanska DEA, the Drug Enforcement Administration, som lyckades lura in Bout i en fälla och få honom att lämna Ryssland och resa till Thailand. Den thailändska polisen grep honom på 27:e våningen i ett lyxhotell i centrala Bangkok. Men det sätt på vilket Bout greps, och de komplicerade bestämmelser som Thailand har angående utvisningar har redan gjort fallet komplicerat. Det är inte helt uteslutet att han skickas tillbaka till Ryssland.
På en presskonferens i Bangkok i måndags sade Yan Dasgupta, Bouts advokat som flugit in från Moskva, att hans klient inte har brutit mot några thailändska lagar och därför bör släppas. Han fick medhåll av den thailändska advokaten Lak Nitiwatvicharn, som också hävdar att Bout är oskyldig.
Men USA anser att de har starka bevis mot Bout. Han anklagas för att ha flugit in vapen till talibanerna i Afghanistan. Han ska ha beväpnat krigsherrar och diktatorer i Rwanda, Kongo, Liberia, Sierra Leone och Sudan. I Angola ska hans piloter ha flugit vapen till både regeringen och rebeller. De senare betalade med diamanter. I Afghanistan sålde han vapen först till talibanerna och sedan till deras svurne fiende, Ahmad Shah Massoud, som mördades i september 2001 av revolvermän som misstänks ha skickats ut av terrornätverket al-Qaida. Massoud betalade för Bouts tjänster med afghanska ädelstenar.
Bouts liv har varit så färgstarkt att han var förebilden för vapenhandlaren Yuri Orlov i filmen Lord of war från 2005 med Nicolas Cage i huvudrollen. Förra året skrev de amerikanska journalisterna Douglas Farah och Stephen Braun en bok om Bout, vars titel, Merchant of Death, blev det öknamn han fick i pressen efter gripandet i Bangkok. Farah och Braun citerar en amerikansk militär källa som säger att ”Viktor Bout är vapenhandelns Donald Trump eller Bill Gates. Han är störst”.
En talesman för brittiska UD anklagar Bout för att ha brutit mot alla tänkbara vapenembargon i Afrika, och kallar honom ”en dödens handelsman” vars flygbolag levererar vapen till vem som helst som är villig att betala för dem. Advokaten Dasgupta däremot sade i Bangkok i måndags att om Bout varit inblandad i några leveranser med flyg i Afrika så måste det ha varit ”helt i överensstämmelse med tullbestämmelserna i de aktuella länderna”.
Det är inte mycket man vet med säkerhet om Bouts tidigare liv, men enligt Farah, Braun och andra källor är han etnisk ryss och föddes med all sannolikhet 1967 i den dåvarande centralasiatiska sovjetrepubliken Tadzjikistan. Han gick senare på den sovjetiska arméns språkskola i Moskva och sägs nu förutom ryska också behärska engelska, franska, spanska, tyska, portugisiska, farsi som talas Afghanistan och pakistanska urdu, samt ett par afrikanska språk. Hans sägs också vara bekymrad över skövlingen av jordens regnskogar och de afrikanska naturfolkens överlevnad. Hans läser helst New Age-författarna Paulo Coelho och Carlos Castaneda och uppges vara vegetarian. Han tillhör en ny typ av unga ryssar, som snabbt anpassat sig till livet efter kommunismens fall – utan att ha förlorat sin starka ställning i samhället.
Viktor Bout har alltid förnekat att han arbetat för det dåvarande Sovjetunionens underrättelsetjänst KGB, men han har utan tvekan alltid haft goda kontakter med inflytelserika personer i Moskva. Genom dessa kom han över ett antal transportplan efter Sovjetunionens upplösning 1991. Året därpå, när han var bara 25 år gammal, började hans plan flyga gods i Europa. Men 1993 flyttade han sin bas till Sharjah i Förenade Arabemiraten och det var då han sägs ha dragit nytta av en av de allvarligaste följderna av Sovjetunionens fall.
Registreringen av de gamla sovjetägda vapnen i nya, självständiga stater som Ukraina låg i Moskva. Ingen i Ukraina visste därför, eller ville veta, hur många vapen det fanns där. I filmen Lord of War besöker Orlov sin farbror i Ukraina, en arméofficer, och frågar honom hur många automatgevär det finns i hans lagerlokal och därför måste rapporteras till de nya ukrainska myndigheterna. Farbrorn ser på sin lista och svarar 40 000. Det ser mer ut som en etta än en fyra, säger Orlov. Det var ungefär så det gick till. Enorma mängder vapen ”försvann” och flögs från Ukraina via Bulgarien till Sharjah, för att sedan användas i 1990-talets afrikanska inbördeskrig.
Bout etablerade sig också ett tag i Belgien och sedan i Sydafrika. Enligt Farah och Braun flög han i slutet på 1990-talet dessutom vapen till vänstergerillan Farc, den spanska förkortningen för Colombias revolutionära väpnade styrkor. Enligt författarna flög planen kokain tillbaka till Ryssland, så det misstänks att Farc på det sättet betalade för vapnen. Men vid det laget hade Bout dragit till sig uppmärksamhet från västvärldens underrättelsetjänster och polismyndigheter. 2002 utfärdade både Interpol och Belgien arresteringsorder mot honom – och Bout drog sig tillbaka till Moskva, där han hade vänner och kunde vara säker.
Men DEA – som ser Farc som en fiende på grund av dess inblandning i kokainhandeln – lyckades infiltrera Bouts organisation. Tre agenter, som utgav sig för att vara representanter för Farc, stämde förra året möte med en av Bouts män i Curacao i Nederländska Antillerna i havet nordöst om Colombia. Agenterna sade sig vara intresserade av att köpa luftvärnsvapen från Bout och måste ha varit övertygande för fler möten hölls i Köpenhamn och Bukarest. Till slut fick de direktkontakt med Bout och övertalade honom att komma till Thailand för att avsluta affären. Vilket han gjorde. Halv tolv på förmiddagen den 6 mars checkade han in på hotellet i Bangkok. Tre timmar senare greps han av thailändsk polis.
Kommer han då att utvisas? En tidsfrist för att hålla Bout utan rättsliga åtgärder i Thailand gick ut igår – men förlängdes utan vidare med 12 dagar. Men han kan inte hållas fängslad hur länge som helst utan rättslig prövning enligt thailändska lagar. Dasgupta, hans advokat, säger till SvD i Bangkok att han tror på en frigivning – om thailändarna ”håller sig till lagen”.
Men amerikanska källor menar att åtalspunkterna mot honom är så starka att det nu är slutet på Bouts karriär som ”dödens handelsman”.
