Det blev rubriker över hela världen när Kinas militär testflög landets egenutvecklade stridsflygplan J-20 nyligen. Inte nog med att det sades vara utrustat med ”stealth”, smygteknik som gör det svårt att upptäcka med radar. Det skedde samtidigt som USA:s försvarsminister Robert Gates besökte Kina, en markering från utmanaren till den gamla supermakten som var svår att misstolka.

Kina moderniserar sitt försvar trots att både EU och USA har vapenembargon. Peking har i stället främst köpt vapensystem från Ryssland. Men även EU har i det tysta mångdubblat sin export till Kinas försvarsindustri sedan embargot infördes 1989.

Stridsflygplanet J-20 utvecklas vid Chengdu Aircraft Design and Research Institute. En av deras leverantörer är svenska bolaget Systecon. Företagets vd Robert Hell menar att embargot inte gäller dem.

– Vi säljer inte vapen, utan det är program för kostnadsanalys och resursoptimering, säger Robert Hell. Systecon har flera kunder knutna till Kinas militärindustri.

– Jag kan inte se annat än att Systecon säljer programvara som används av den kinesiska försvarsindustrin för att utveckla krigsmateriel, säger Jerker Hellström vid totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Han har författat rapporten EU:s vapenembargo mot Kina ur ett svenskt perspektiv.

– Mjukvara är oerhört viktig för kineserna för de vill bygga ett högteknologiskt försvar. De vill skapa ett nätverksbaserat försvar. Men embargot är så otydligt formulerat att det inte går att säga klart om Systecon bryter mot det, säger Hellström.

Embargot infördes som en bestraffning efter massakern vid Himmelska fridens torg i Peking 1989. Men EU-länderna kan kringgå embargot genom att sälja produkter med dubbla användningsområden och stödsystem.

Enligt officiell statistik utfärdade EU:s medlemsländer licenser för export av militär utrustning till Kina till ett värde av 209 miljoner euro år 2009.

Peking har sedan år 2000 satt press på EU att häva embargot. Kinas EU-ambassadör Song Zhe har kallat embargot för ”en absurd politisk diskriminering mot en strategisk partner”. Länder som Frankrike och Spanien och EU:s utrikesansvariga Catherine Ashton vill häva embargot. Motståndet anses vara starkast från de nordiska länderna.

– Det kanske främsta skälet att EU-embargot finns kvar är att USA är oroat över Kinas militära modernisering. USA känner att det kan förändra maktbalansen i Östasien till deras nackdel, säger Jerker Hellström.

När EU hade planer på att lyfta embargot 2005 hotade USA:s kongress att stoppa all export av amerikansk vapenteknologi till Europa. Förespråkarna för embargot pekar främst på Kinas brist på respekt för mänskliga rättigheter. Motståndarna menar att embargot är otidsenligt och förhindrar jämbördiga bilaterala handelsförbindelser mellan EU och Kina.

Embargot hamnade åter i fokus när Kina den senaste tiden stödköpt statspapper i krisdrabbade EU-länder.

– Det vore bättre om det var i linje med EU:s övriga embargon, alltså att det är klart och tydligt vad det omfattar och att det ses över på regelbunden basis. Dessutomär det oklart vad som krävs av Kina för att det ska hävas. För EU är embargot officiellt relaterat till mänskliga rättigheter, säger Jerker Hellström.