Vanliga israeler vill ha dialog med Iran

Premiärminister Netanyahu ställer Israel i frontlinjen mot Iran och visar att Teherans kärnanläggningar kan bli israeliska bombmål. Men många israeler ogillar hans hållning. Det är världens, inte Israels, sak att agera, säger kritikerna. På Tel Avivs gator märks knappast några hatkänslor mot Iran.

  • Demonstranter i Tel Aviv höll i förra veckan en protestmarsch mot en eventuell attack från Israels sida mot Irans kärnkraftsanläggningar.

    Demonstranter i Tel Aviv höll i förra veckan en protestmarsch mot en eventuell attack från Israels sida mot Irans kärnkraftsanläggningar.

    Foto: ARIEL SHALIT

  • Positivt budskap till Irans folk från en av demonstranterna.

    Positivt budskap till Irans folk från en av demonstranterna.

    Foto: REUTERS

  • ”Israel har aldrig varit Irans fiende. Det kom först med Ahmadinejad. Men jag tror inte ens att Ahmadinejad vill ha det så här egentligen”, säger den iranskjudiske matthandlaren Manouchehr som ser Saudiarabien som Irans arvfiende, inte Israel.

    ”Israel har aldrig varit Irans fiende. Det kom först med Ahmadinejad. Men jag tror inte ens att Ahmadinejad vill ha det så här egentligen”, säger den iranskjudiske matthandlaren Manouchehr som ser Saudiarabien som Irans arvfiende, inte Israel.

    Foto: BITTE HAMMARGREN

TEL AVIV ”Låt Israel bomba Irans mullor”, säger matthandlaren Aharon Naamat på Ben Yehuda-gatan och spottar i golvet.

Men han hör till undantagen bland de vanliga israeler SvD möter på Tel Avivs gator. En annan israelisk matthandlare, Manouchehr (efternamnet låter vi vara osagt), säger att Netanyahus hot om att anfalla Irans kärntekniska anläggningar smärtar honom. Han vill inte att iranier ska skadas av israeliska bomber.

– Må Gud bevara iranierna från krig, säger denne iranskättade jude som flyttade från Teheran till Israel efter den islamiska revolutionen 1978–79.

I Manouchehrs butik finns nyimporterade mattor från Iran. Sanktionerna hindrar honom inte att, via tredje land, beställa de varor han behöver.

– Jag har kontakt med folk i Iran var och varannan dag. Det är inget fel på det iranska folket. Jag blandar inte ihop folket med makten.

Iran och Israel må vara dödsfiender utåt. Men det förekommer ändå resande mellan länderna.

– Min granne har bott här i 40 år. För två år sedan åkte han till Turkiet med sitt israeliska pass. Han gick upp till iranska ambassaden i Ankara och fick ett visum, säger Manouchehr.

– Jag tror att Iran och Israel har goda relationer under ytan. Judarna är fortfarande trygga i Iran. Jag har träffat iranska judar från Isfahan på besök i Israel. De säger att de inte har någon anledning att lämna Iran. Alla människor vill helst bo kvar i sitt land. Trots att jag älskar Israel är Iran vårt land, säger Manouchehr som talar persiska hemma med sin familj.

Irans nukleära program inleddes på 1970-talet när president Nixon satt i Vita huset och shahen på sin påfågelstron. Efter den islamiska revolutionen lades programmet i träda, men det återupptogs snart på 1980-talet. Det hade inte med Israel att göra. Det berodde på Saddam Husseins anfall av Iran, med raketer och kemvapen.

Nutidens sanktioner mot Iran är till för att pressa Teheran att undanröja varje tvivel på att landets kärntekniska program har ett militärt parallellspår. I Israel – en kärnvapenstat som aldrig har visat upp sin arsenal för inspektörer – är den förhärskande synen att sanktioner bara blir trovärdiga om det finns ett militärt hot bakom dem.

President Ahmadinejads hätska utfall har förstärkt israelernas känsla av att Iran kan bli ett existentiellt hot mot den judiska staten. Men Ahmadinejads mandat går ut 2013. Och han har sedan länge fallit i onåd hos högste ledaren, ayatolla Khamenei.

Benjamin Netanyahu odlar sedan många år en Förintelseretorik mot Iran.

– Om Netanyahu tror att hans jämförelse med Förintelsen stärker hans siffror i valen, vill jag hävda att han misstar sig. Förintelseretoriken visavi Iran går inte hem hos den israeliska allmänheten, säger Emily Landau, expert på vapenkontrollfrågor vid INSS, Institutet för nationella säkerhetsfrågor, i Tel Aviv.

En kampanj på Facebook, där vanliga israeler säger att de älskar iranier, ger stöd för den uppfattningen.

Emily Landau argumenterar att Iran vill ha Bomben av hegemonistiska skäl, för att stärka sin ställning i regionen, och av psykologiska skäl. Ingen bråkar med en kärnvapenmakt. Irans kärnprogram uppfattas därför lika mycket som ett hot i sunniarabiska grannländer som i Israel.

– Ingen arabisk kollega som jag har träffat skulle välkomna iransk hegemoni i Mellanöstern, tvärt om, säger Emily Landau. Hon menar att Iran manövrerar ”väldigt försiktig på ett taktiskt plan, sedan ett årtionde tillbaka”.

– Deras förhandlingsstrategi är att ta små steg, så att de kan backa om de möter hårt motstånd från omvärlden. Jag tror att Iran kommer att fortsätta så även om det blir en kärnvapenmakt. Men faran ligger i ”oavsiktliga upptrappningar på grund av missförstånd”. Israel och Iran talar inte ens direkt med varandra.

Det finns bedömare som tror att Saudiarabien skulle ge Israel sitt tysta stöd i händelse av en militär attack mot iranska anläggningar. Men källor i det israeliska regeringskansliet väntar sig inget av Riyadh. De ser de styrande i Saudiarabien som ”rasistiska” mot judar, perser och kristna.

– Saudiarabien det sista land i världen vi kan lita på. Saudierna försöker få européer och amerikaner att vara mer aggressiva mot Iran. Dessvärre är vi dumma nog att ta ledningen utåt i världen och låta saudierna agera bakom kulisserna, säger en källa i det israeliska regeringskansliet.

  • Kopiera sidans adress

Vad gäller saken?

USA och Israel har i flera år misstänkt att Iran utvecklar kärnvapen. Regimen i Teheran förnekar detta och hävdar att landets kärnenergiprogram endast har civila syften.

På lördag inleds nya förhandlingar i Istanbul om Irans kärnprogram. Samtalen förs mellan Iran och P5+1 (de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland). Det är de första samtalen efter USA:s och EU:s hårdare sanktioner mot Iran.

Världen har nio kärnvapenstater: P5 samt Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel. Israel har aldrig medgett kärnvapeninnehav. Inga inspektörer släpps in i landet. Men Israels ledare använder sitt ”förmodade” kärnvapeninnehav som avskräckningsförmåga.

Stor risk för spridningseffekt:

Ett israeliskt anfall mot Irans kärntekniska anläggningar kan öppna helvetets portar i Mellanöstern och leda till storkrig i regionen. Den förre Mossadchefen Meir Dagan säger att premiärminister Netanyahu borde lita på att USA kan ta ledningen mot Iran.

I en intervju med Jerusalem Post framhåller Dagan att bomber mot Iran bara kan förstöra infrastruktur, aldrig tekniskt kunnande. Dessutom kan det dra in Israel i krig med Irans allierade som Hizbollah, Islamiska jihad, Hamas och kanske Syrien.

Emily Landau, expert på kapprustningsfrågor i Tel Aviv, menar att av alla länder i Mellanöstern så har Iran och Israel störst anledning att vara allierade.

– På de konferenser jag åker till finns ingen känsla av hat mellan israeler och iranier. Med araber blir det laddat. Men vi har inga territoriella tvister med Iran, ingen historisk fiendskap. Det finns inget skäl för detta hat utom den iranska regimens beslut att utpeka Israel som sin fiende, säger hon.

– Israel under Benjamin Netanyahu ställer sig dessvärre i frontlinjen mot Iran, väglett av sin frustration och sin fruktan. Vi har sett att världen inte kunnat stoppa Iran. Men jag vill inte att Israel ska stå i frontlinjen. Samtidigt ser jag hur världen låter det ske, säger Emilt Landau.

Visa mer fakta
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!

Toppnyheter just nu

Kinberg Batra i spetsen för Moderaternas nya laguppställning. LÄSARDEBATT

”Ny M-ledare bör vara socialkonservativ”

LIVE

Vilka egenskaper bör M-ledaren ha? Skriv inlägg.

”Den med starkast motiv är Ryssland”

Chatt

Försvarsforskare om Östersjöspelet.

EU-kommissionen smäller till storbank

JP Morgan får böta en halv miljard kronor.

Expressen säger upp alla sina fotografer

Över 60 tjänster försvinner i sparpaket.

Se hur striderna har förstört staden

satellitbilder

Kobane – före och efter kriget.

Hennes son sköts till döds

SvD i Turkiet

Oron för inbördeskrig med och PKK ökar.

Oljeprisfall bäddar för stormigt möte

"Hur länge kommer då oljepriset att vara lågt?"

Wallström gratuleras – av Nordkorea

Hoppas på bättre vänskap och samarbete.

Present till frun ”värd en årslön”

Lista

Historier cirkulerar om Nordkoreas Kim Jong-Un.

Opera anklagas för antisemitism

Kultursvepet

Protester i New York.

4 dagar kvar: Vad betyder rationell?

Högskoleprovet

Träna på vårens orddel.

En banan om dagen gör dig gladare

Fruktstund

10 anledningar att äta banan.

”Inget man bara snyter ur näsan”

Löpning

Så gick det för gänget.