För några dagar sedan sammanställde riskanalysföretaget Maplecroft sitt årliga riskindex för terrorism. Resultatet är en topplista över de tio länder där risken är störst att drabbas av ett terrordåd.

Listan toppas som vanligt av oroshärdar som Somalia, Pakistan och Irak. Men senaste tillskottet på listan är Ryssland som på bara ett år stigit från femtonde till tionde plats.

Anledningen är den senaste tidens våldsamheter i Dagestan, Tjetjenien och Ingusjien där rebeller för en långdragen kamp mot ryska trupper. En konflikt som också spritt sig till de stora städerna i Ryssland.

I går dödades minst 35 personer och över 130 skadades när en bomb exploderade på Moskvas största flygplats Domodedovo. I mars förra året dödades 40 i en serie självmordsattacker mot stadens tunnelbana.

Enligt Svante Cornell på Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik är attentaten i Ryssland en effekt av att våldet trappats upp i norra Kaukasien.

– Risken är konstant. Men den går i vågor och om terrorgrupperna i norra Kaukasus har större kapacitet där så betyder det att de också har större kapacitet att utföra dåd på andra ställen i Ryssland.

Konflikten i Tjetjenien inleddes med de två krigen på 1990-talet. Oron har fortsatt med varierande intensitet sedan dess och inneburit svårt lidande för civilbefolkningen.

De senaste åren har konflikten gått från att vara i huvudsak en tjetjensk befrielsekamp till att bli en allt mer islamistisk rörelse. Ryssland har försökt hantera situationen men misslyckats.

Enligt Cornell är Ryssland berett att ha en oroshärd i norra Kaukasus och kan hantera det inrikespolitiskt. Så länge inga ryssar skadas påverkas inte Putins eller Medvedevs maktställning.

Men en attack som hotar ryssar i Moskva eller S:t Petersburg är en gigantiskt prestigeförlust för det ryska styret, vilket rebellerna har insett.

– Om de här organisationerna vill tillfoga den ryska regeringen skada så blir det också naturligt för dem att utföra dåd i de centrala delarna av Ryssland. Det är ett logiskt led i konflikten.

Men kopplingen mellan den tjetjenska kampen och internationella terrornätverk tror Cornell inte är så stark som den ibland beskrivs. Kopplingarna i dag är främst ideologiska, menar han.

Det har pendlat över tid. Det har funnits en hel del arabiska pengar och arabiska frivilliga i Tjetjenien men det är ganska begränsat nu. Det finns band men man ska inte överdriva dem.

Svenska UD avråder från icke nödvändiga resor till norra Kaukasus men inte till resten av Ryssland. På sin hemsida varnar dock departementet för att attentat också skett i andra delar av Ryssland.

Enligt Svante Cornell är risken fortfarande ganska liten att drabbas av ett attentat vid ett besök i Moskva eller andra delar av centrala Ryssland.

– Tittar du på hur många som bor i Moskva och hur många som dödats i terrorattentat så är det mer än i New York, London eller Paris. Men vi har haft självmordsdåd i Sverige också så man ska inte överdriva risken.