Georgiens politiska liv har, sedan rosenrevolutionen 2003 förde den USA-utbildade Michail Saakasjvili till makten, helt dominerats av den då nye presidenten. Saakasjvili inledde sin mandatperiod med en rad reformer, som bland annat minskade korruptionen drastiskt. Han skakade snabbt av sig det sovjetiska arvet och öppnade i stället för ett närmande till Väst. När han också talade om att bli medlem i Nato blev han en gunstling i framför allt USA.

Bilden av den demokratiske reformatorn solkades dock så småningom. Kriget mellan Georgien och Ryssland hösten 2008 skylldes i Väst inledningsvis på Moskva, men när bland annat brittiska rapporter avslöjade att det var Saakasjvilis trupper som inlett den väpnade attacken mot Sydossetiens huvudstad Tschinvali förändrades bilden av Saakasjvili.

Reformtakten har också avtagit under senare år och Mathias Huter – analytiker på Transparency International som kartlägger korruptionen i världen – anser att valet är mycket viktigt.

–Det är avgörande för Georgiens framtid. En bidragande förklaring till att reformarbetet avstannat är ett svagt parlament, som mer fungerar som en stämpeldyna för beslut tagna i regeringen än för en politisk diskussion. Många myndigheter är politiserade, det är till exempel svårt för en privatperson att vinna i domstol om staten är inblandad som en part, säger Mathias Huter på telefon från huvudstaden Tbilisi.

Enligt Transparencys korruptionsindex har Saakasjvili bevis- ligen lyckats med en hel del reformarbete. 2004 låg landet långt ned på listan över korrumperade länder, plats nummer 133 av 163 länder. (Ju längre ned desto sämre.) På fyra år hade landet klättrat till nummer 67. Georgien har därmed lämnat sina grannar Azerbajdzjan och Armenien – liksom alla forna sovjetstater förutom de baltiska länderna – långt bakom sig.

Valpropagandan förs inte bara inom landets gränser. Såväl Saakasjvili som utmanaren Bidzina Ivanisjvili satsar stora resurser på att marknadsföra sig i Väst. Bara i USA har Georgiens regering anlitat tre PR-firmor för att förbättra landets image (och baktala Ivanisjvili) till en årlig kostnad av 1,8 miljoner dollar, eller drygt elva miljoner kronor.

Samtidigt påstås Ivanisjvili ha spenderat 6 miljoner kronor per månad på 18 olika konsultbyråer i Europa och USA det senaste året.

Budskapen är mycket olika. Saakasjvilis pr-folk beskriver hans motståndare som ”köpt av Ryssland” medan Ivanisjvilis konsulter försöker visa att korruptionen fortfarande är stor i Georgien och att Saakasjvili är en auktoritär ledare. På valmöten talar Ivanisjvili om att återupprätta ”normala affärsrelationer” med Ryssland, men han säger sig också vilja ha in Georgien i försvarsorganisationen Nato.

Valtemperaturen höjdes åtskilliga grader i förra veckan när en videofilm visade på utbredd tortyr i georgiska fängelser. På tv-bilder sågs plågade fångar bli våldtagna med kvastskaft och misshandlade på andra sätt. President Saakasjvili hävdade att videon var ett inslag i ett smutsigt politiskt spel, men kunde inte förneka äktheten och tvingades avskeda chefer inom fängelseledningen.

– Fängelsevideon kommer att motivera många georgier att gå och rösta, men hur stor betydelse den har är svårt att sia om, menar Mathias Huter.

För första gången sedan Saakasjvili grep makten har Georgien nu en samlad opposition och en uttalad ledare. Men för många georgier är den 56-årige Bidzina Ivanisjvilis politiska budskap fortfarande oklart. För ett år sedan fanns inte ett enda porträtt på mannen som via ett framgångsrikt parlamentsval vill utmana Saakasjvili också om presidentmakten. Men en sak är säker: Georgiens nya politiska namn har gott om pengar.

I mars 2012 rankades Ivanisjvili som nummer 153 på Forbes lista över världens rikaste personer med en beräknad förmögenhet på 42 miljarder kronor, likvärdigt med halva Georgiens BNP.

I likhet med ryska oligarker tjänade Ivanisjvili sina stora pengar genom att under 1990-talets ”rövarkapitalism” köpa upp billiga ryska företag, bygga upp dem och sedan sälja med otrolig förtjänst. Men att hans affärspartner i Ryssland var Vitalij Malkin, med ett misstänkt kriminellt förflutet, väcker mer misstankar än är en merit.

De första beskeden om vad Ivanisjvili egentligen står för får vi reda på först i morgon om hans oppositionskoalition lyckas. Han har under alla omständigheter satt färg på valrörelsen.