En hårdnande strid stundar nu om de bägge delstaterna Michigan och Florida som (på olika sätt) bröt mot de regler den demokratiska partiledningen satt upp rörande tidtabell för primärvalen. Straffet blev att rösterna inte skulle räknas, men val hölls ändå. Clinton vann i Michigan där Obama och tredjekandidaten John Edwards strukit sina namn från valsedeln, och i Florida där ingen av dem kampanjade.

I Clintonlägret hävdar man att rösterna måste räknas och att det vore odemokratiskt med ett resultat som baseras på 48 stater. Men partiledningen står fast vid sitt beslut och i medieföretagens sammanställningar tas Florida ofta med, men inte Michigan.

I CNN:s valvaka i går kväll framhölls att Obama fått fler röster oavsett hur man räknar: 49 mot 48 procent i primärvalen, 49 mot 47 procent om väljare på de s k nomineringsmötena också räknas samt 49 mot 47 procent om antalet väljare summeras i primärvalen, nomineringsmötena samt i Florida. Clintonkampanjen hävdar nu att antalet delegater som krävs för nomineringen inte bör vara 2025, utan 2209 när delegaterna från Michigan och Florida tas med, men detta har inte tagits väl upp någonstans.

Obamas ledning i antal delegater har legat på runt 140 även efter Pennsylvania-valet. Clintons försprång i antal superdelegater (knappt 800 totalt) har gradvis krympt och uppgår enligt sammanställningen på sajten realclearpolitics.com endast till 15. Antalet superdelegater som ännu inte bestämt sig är ungefär 270. I natt beräknade realclearpolitics.com att ställningen nu är 1842 mot 1692 i Obamas favör (han tilldelades då 63 mot 47 delegater i North Carolina och 30 mot 36 i Indiana), men den slutliga fördelningen kan låta vänta på sig ett tag.