Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vill både ha kakan och äta upp den, eller med andra ord: Låta de israeliska schaktmaskinerna rulla in på de bosättningar, som utgör ett brott mot folkrätten, och samtidigt fortsätta fredssamtalen med palestiniernas president Mahmoud Abbas som om inget hänt. Alternativt lägga skulden på Abbas om denne bryter samtalen.

Trycket från USA, världen och inhemska israeliska kritiker räckte inte för att Netanyahu skulle riskera en revolt inom sitt eget högerparti Likud och den koalitionsregering, som företräder bosättarintressen.

Den vingklippte Abbas - som sitter på övertid som president - försöker vinna tid genom att skjuta sitt avgörande fram till ett möte med Arabförbundets ledare den 4 oktober.

Abbas har inte mycket att locka sitt folk med för att fortsätta samtalen. Om inte Netanyahu kan förlänga byggstoppet på bosättningarna, hur ska denne då kunna avveckla olagliga bosättningar på Västbanken för fredens skull? Och om inte USA:s president Barack Obama - med siktet inställt på det amerikanska kongressvalet - sätter ned foten så att det israeliska byggstoppet åtminstone förlängs i praktiken, om än inte verbalt, så blir det inte mycket kvar för Abbas att luta sig mot.

Dennes förhandlingsmandat var svagt redan när han gick in i samtalen för några veckor sedan. Inom PLO stöder bara hans eget Fatah pågående samtal. SvD har under en resa i Mellanöstern inte träffat några vanliga palestinier som uttryckt entusiasm för denna nya förhandlingsrunda.

Vanliga palestinier vill först se en försoning mellan Hamas och Fatah, eller kanske ännu hellre ett nytt ledarskap, ett alternativ till dessa rivaliserande maktpartier.

– På 62 år har palestinierna aldrig varit så svaga som nu. Du kommer inte att träffa ens tio personer här i Gaza som följer fredssamtalen på djupet, sade Raji Sourani, advokat och chef för Palestinian Center for Human Rights, till SvD i Gaza.

Vid Allenbybron mot Jordanien köade en äldre palestinier med amerikanskt pass i väntan på att bli insläppt till Västbanken av unga israeliska kontrollanter.

– Vi är inte emot fred. Men utan rättvisa blir det ingen fred, sade mannen.

I östra Jerusalem väntade en kristen palestinier på söndagsmässan.

– Abbas är som den franska Vichyregimen under tysk ockupation, menade han.

Samtidigt märks en folklig oro för vad som kan hända om inte de palestinska maktpartierna försonas. En yrkeskvinna och flerbarnsmamma i Gaza - som har den blodiga maktkampen mellan Fatah och Hamas och därefter Gazakriget i färskt minne - litar inte på någon längre.

– Jag vill inte höra på nyhetssändningar längre. Jag blir bara rädd. Om inte Hamas och Fatah försonas så tror jag att ett nytt krig kommer och att det blir ännu blodigare. Gör Israel och Fatah upp, med USA bakom sig, kommer de att driva igenom ett Fatahstyre i Gaza igen. Det betyder krig.