1 Varför startar det här kriget nu?

Båda parterna hävdar att den andra sidan bröt mot vapenvilan, men spänningarna har byggts upp under längre tid. Ryska kränkningar av georgiskt luftrum, en nyvald västvänlig president i Georgien och dennes beslut att gå in i Sydossetien är exempel på sådant som bidraget till oroligheterna.

I botten ligger dock de blodiga krig som utbröt när Abchazien och Sydossetien bröt sig loss från Georgien strax efter det att landet utropat sitt självstyre från Sovjetunionen.

2 Varför vill inte Sydossetien och Abchazien tillhöra Georgien?

Områdena är väldigt särskilda, med olika folkslag, språk och kulturer. Både Abchazien och Sydossetien har dessutom historiskt sett haft ett gott samarbete med ryssarna. Ryssland ses som ett slags beskyddare.

Många anser dessutom att frågan snarare är varför den dåvarande georgiska republiken över huvud taget tilldelades Sydossetien och Abchazien när Sovjetunionen bildades på 1920-talet. Båda regionerna ville egentligen vara självständiga alternativt tillhöra den ryska republiken, men fick istället finna sig i att tillhöra Georgien. En tänkbar orsak: Josef Stalin var georgier.

3 Vad har Ryssland för motiv?

Enligt Rysslands president Dmitrij Medvedev följer de bara konstitutionen som stipulerar att ryska medborgare ska skyddas ”var de än bor”. Premiärminister Vladimir Putin kallar dessutom Georgiens attacker för ett folkmord. En passning till Nato, som emellanåt använde en liknande argumentation när de bombade forna Jugoslavien i slutet av 90-talet.

Georgiens uttalade ambition att gå med i just Nato nämns också som en av de främsta egentliga orsakerna till Rysslands intåg i Sydossetien. Dmitrij Medvedev trivs absolut inte med tanken att ha Nato så nära inpå husknuten.

En annan röd tråd i konflikten är den infekterade och multinationella kampen om regionens gas- och oljeledningar.

4 Vad kan USA och EU göra?

EU, OSSE, FN samt diverse diplomater och statsmän har under årens lopp besökt regionen för att försöka hitta en lösning. Men i slutänden har alla fredssamtal och utlovade vapenvilor slutat med att någon av parterna backat ur.

Mycket hänger nu på om USA och Ryssland kan komma överens om hur situationen ska hanteras. Det bringar förmodligen inget reellt slut på grundproblematiken men det skulle till exempel kunna öppna upp för FN:s fredsbevarande styrkor.

5 Finns det risk för ett långvarigt krig?

Den stympade georgiska armén har under söndagen fortsatt reträtten från konfliktområdena och få tror att Ryssland går längre än så här. Det skulle få allt för massiva världspolitiska konsekvenser.

Det finns dock en risk att spänningarna sprider sig till andra smårepubliker i området men än så länge har ingenting konkret framförts.

Källor: Ebba Sävborg, journalist och före detta Rysslandsanalytiker på Utrikespolitiska Institutet, och Kristian Gerner, Rysslandskännare och professor i historia.