Samtidigt riskerar koordination och effektivitet i de konkreta insatserna att bli lidande.

- Det räcker inte med att ha pengar. De måste kanaliseras och nyttiggöras genom planerade insatser med tydliga tidsperspektiv och klara mål, säger Johan Schaar, ansvarig för Sidas katastrofinsatser.

Sådana planer upprättas av FN och den Internationella Rödakorsfederationen (IFRC). I torsdags bad FN i en så kallad appell om motsvarande 6,6 miljarder kronor, som ska täcka behoven för 5 miljoner drabbade i ett halvår.

En liknande appell från IFRC ber om 400 miljoner kronor för de första sex månaderna.

- De är de enda konkreta planer som visar hur pengarna ska användas som finns, säger Johan Schaar.

IFRC:s första appell är redan fylld. Regeringar världen runt har redan utlovat motsvarande 31,3 miljarder kronor i stöd till katastrofens offer, fem gånger mer än vad FN har begärt.

IFRC:s första appell är redan fylld, och organisationen arbetar nu med behoven på fem års sikt. De väntas omfatta motsvarande 3,8 miljarder kronor. Även med de pengarna inräknade är de utlovade regeringssummorna tre gånger så stora som det totala uträknade behovet för FN och Röda Korset.

Då är de summor företag och enskilda skänkt inte inräknade.

I Sverige har enskilda nu skänkt över en halv miljard kronor, alltså mer än de 500 miljoner regeringen avsatt. Enbart Svenska Röda Korset hade på fredagen fått in 219 miljoner kronor, långt mer än under ett normalt år, och tänker söka mer från Radiohjälpens insamling.

I tisdags sade Läkare utan gränser tack och satte stopp för vidare insamling. Organisationen hade då fått in vad den kan hantera. Några sådana planer har dock inte Christer Zettergren, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.

- Vi är inte där ännu, säger han.