Watsoninstitutet för internationella studier på Brownuniversitetet på Rhode Island har gett 20 akademiker i uppdrag att analysera kostnaderna i liv och dollar. Studien visar att mellan 224000 och 258000 människor har dött direkt i krigföringen, därav 125000 civila i Irak. Många fler har dött indirekt på grund av bristande hälsovård och svält.

Kostnaderna för kriget kan avläsas på ett tickande räkneverk på internet (www.costsofwar.org) och såväl akademikerna på Browns universitet som andra analytiker beräknar att slutnotan kommer att hamna över 30000 miljarder kronor. Men det finns stort utrymme för felmarginaler eftersom en stor del av utgifterna betalats med lån där räntan ska betalas och det finns livslånga åtagande för 10000-tals krigsskadade veteraner.

Attacken mot Irak, som skedde utan stöd från FN, fick bort diktatorn Saddam Hussein men blev på flera andra sätt ett misslyckande. Som mest hade USA 505 militära baser i Irak och målsättningen var att flera av de största och mest strategiska skulle finnas kvar permanent, inte minst för att försöka begränsa Irans inflytande i landet.

Nu har i stället Iran stärkt sin ställning i Irak och relationen mellan dessa båda länder har inte varit så bra på decennier.

Men trots hårda påtryckningar från USA:s president Barack Obama ville Iraks premiärminister Nouri al-Maliki inte gå med på att låta de amerikanska trupperna stanna. En avgörande faktor var att Irak vägrade ge amerikanska soldater immunitet för eventuella brott. Kvar i Irak finns dock världens största ambassad. 16000 personer uppges jobba på USA:s ambassad i Bagdad.

Iraks oljeproduktion är i dag uppe i samma tal som under Saddam Hussein, det vill säga omkring tre miljoner fat per dag. Men till USA:s besvikelse har inte några amerikanska oljebolag fått tillgång eller äganderätt till de rika fyndigheterna, även om exempelvis Chevron finns med i återuppbyggnaden.

Om kriget i Irak, sett utifrån de flesta parametrar, är ett misslyckande så gäller samma sak när det gäller det längsta krig USA varit inblandat i, det numer elva år långa kriget i Afghanistan.

På plussidan för USA ligger att ledaren för terrornätverket al-Qaida Usama bin Ladin är död och att talibanernas stora baser i Afghanistan med träningsläger för terrorister har förstörts.

Men sedan drygt fyra år tillbaka har talibanerna och dess sympatisörer återigen lyckats inte bara etablerat sig i södra och östra Afghanistan utan har också ett avgörande inflytande i dessa delar av landet. Deras inflytande är så starkt att det är omöjligt att tänka sig ett framtida Afghanistan utan att talibanerna är med och bestämmer.

Talibanerna har också byggt upp nya träningscenter och koranskolor i svårtillgängliga bergstrakter i västra Pakistan, nära gränsen till Afghanistan.

President Obama har inlett trupptillbakadragandet från Afghanistan, vilket enligt planen ska vara avslutat 2014. Men precis som i Irak tänker sig USA att ha kvar militära baser. Det är intressant att notera hur USA, trots att man börjat dra tillbaka styrkor, fortsätter att bygga upp några av sina mest strategiska baser.

Enligt Nick Turse på den amerikanska nätpublikationen TomDispatch har det hittills under 2012 skrivits åtta nya stora kontrakt på utbyggnader av baser, allt från kontrollcenter, nya landningsbanor och fängelser vid antingen basen i Kandahar eller Bagram.

Bagram – beläget 65 kilometer norr om huvudstaden Kabul – är i dag utbyggt som en mindre amerikansk stad med Burger King, pizzerior, thairestaurang, moderna sjukhus, stora träningsanläggningar och landets mest välutrustade flygfält. Dessutom ett för tusentals afghaner fruktat fängelse (i dag med 3000 fångar), där misshandeln blivit så väl dokumenterad att sju amerikanska soldater åtalats.

Förutsättningarna för att USA ska kunna stanna kvar i det så strategiskt viktiga Afghanistan ser i dag ut att vara betydligt bättre jämfört med i Irak. Barack Obama reste i maj i år oannonserat personligen till Afghanistan för ett möte med president Hamid Karzai och ett undertecknande av ett ”strategiskt partnerskap” som sträcker sig mer än tio år framåt i tiden. Om baserna kan hållas även i ett delvis talibanstyrt Afghanistan återstår att se.