På måndagen lade Barack Obama fram sin första helt egna budget samt riktlinjerna till en ny försvarsstrategi – med fokus på lömska hot snarare än att utkämpa två krig samtidigt.
I efterhand kan konstateras att det var Bill Clinton som fick dra nytta av den så kallade fredsåterbäringen som var så omtalad efter det kalla krigets slut. Efter Kuwaitkriget 1990-91 drogs försvarsutgifterna ner under 1990-talet, med överflygningarna över Irak och kriget i det forna Jugoslavien som de stora posterna.
Terrorattentaten den 11 september 2001 blev vändpunkten. George W Bush inledde då vad som ett tag kallades det globala kriget mot terrorismen som hittills kostat nära 800 miljarder dollar, omkring 5 800 miljarder kronor.
En skillnad mellan Bush och Obama är att den förra finansierade krigen med tilläggsanslag, som alltså inte syntes i de reguljära budgetäskandena. I Obamas förslag ingår både de fasta försvarskostnaderna, löpande utgifter för krigen i Irak och Afghanistan samt en ökning av kostnaderna för löner, bostäder och veteransjukvården.
Budgetförslaget omfattar totalt 708 miljarder dollar, vilket är en ökning på 44 miljarder jämfört med innevarande budgetår. 192,3 miljarder dollar ska gå till krigen (159,3 för 2011 och ytterligare anslag på 33 miljarder för 2010).
Men, noterar analytiker, de 549 miljarder dollar som utgör själva grundbudgeten för Pentagon motsvarar bara en ökning med 2 procent jämfört med 2009/10. Hårda duster väntar därför mellan försvarsminister Robert Gates och kongressen om planerade bantningar som kan drabba enskilda kongresspolitikers distrikt. Gates har redan visat att han är beredd att ta till hårdhandskarna – förra året stoppades tillverkningen av flygplanet F-22 och nu vill Gates banta budgeten för nästa generations stridsflygplan, den så kallade Joint Strike Fighter.
Parallellt med de nya budgetsiffrorna presenterade Gates en översyn av försvarsstrategin, något kongressen begär vart fjärde år, Quadrennial defense review.
- Det är inte längre lämpligt att tala om större regionala konflikter som enda, eller ens som primär, vägledning vid beslut om storlek, form och utvärdering av den amerikanska krigsmakten, heter det i dokumentet.
Detta betyder att strategin som gällt i ett kvartssekel med målsättningen att försvaret ska kunna klara två regionala konflikter samtidigt överges. I stället vägs den nya tidens hot in med risk för terrorattacker och cyberkrigföring.
För knappt två veckor sedan hade det gått ett år sedan Barack Obama tillträdde som överbefälhavare. ”Jag är inte emot alla krig. Jag är emot dumma krig” löd ju det numera bevingade ordet från dåvarande delstatssenatorn i Illinois om Irakkriget. Under sitt år i Vita huset har han i stället uppfyllt löftena att stärka trupperna i det han utmålade som ett nödvändigt krig, det i Afghanistan, vidare visade han sig villig att utvidga drönarverksamheten i Pakistan och gav order om att pirater som höll en amerikansk fartygskapten som gisslan skulle dödas.
