I januari blir det sex år sedan de första fångarna fördes till den amerikanska militärbasen Guantánamo på Kuba. Endast en, australiern David Hicks, har dömts, men det var utanför det system med militärtribunaler som inrättats för de så kallade fientliga kombattanterna som enligt president GeorgeW Bush inte åtnjuter samma rättigheter som andra.

De muntliga överläggningarna i HD igår gällde en större grupp fångar, däribland fem män av algeriskt ursprung som greps i Bosnien efter terrorattackerna hösten 2001. Frågan som HD ska avgöra är huruvida prövningsprocessen i militärtribunalerna är tillräcklig eller om gängse amerikanska rättsprinciper bör gälla.

Domarna har fattat beslut i strid mot Bushadministrationens vilja två gånger, men efteråt ingrep kongressen med nya lagar om hanteringen av utländska terrorister.

Ombud för fångarna hävdade att såväl tribunalerna som hemligt underlag för åtal är rättsvidrigt, medan statens representanter lyckades övertyga lägre domstolar om att ovan nämnda prövningsprocess i tribunalerna räcker.

Nyckelbegreppet i detta och andra mål, ”habeas corpus”, är en flera hundra år gammal rättighet att ifrågasätta frihetsberövande och är inskriven i den amerikanska grundlagen.

Igår skulle även förhandlingarna rörande en av fångarna, Salim Hamdan, inledas i Guántanamo. Drygt 300 män hålls i förvar där nu, exempelvis mannen som utpekas som arkitekt bakom 11 september-dåden, Khalid Shejk Mohammed. Trots försäkringar från Bush själv om att lägret ska stängas förblir det öppet.

Mångåriga observatörer av HD, vars ledamöter sällan eller aldrig förklarar sina handlingar offentligt, riktar särskilt blickarna mot HD-domaren Anthony Kennedy som framstår som den nye vågmästaren i domstolen. Han tros ha varit den som övertalade kollegerna att ta sig an gårdagens fall efter ett första avslag.