Någon promenadseger blev det inte i Irakvalet den 7 mars för Nouri al-Maliki, ledare för dagens expeditionsministär i Bagdad och premiärminister under de senaste fyra åren. Den sekuläre Iyad Allawi, som tidigare lett en USA-tillsatt interimsregering, har gjort ett överraskande bra val. När 83 procent av valresultatet var klart låg han efter Malikis allians Rättsstaten med bara 40000 röster.

Malikis lista har dock gjort ett bra val i Bagdad med sex miljoner invånare, vilket ger många mandat, samt i Basra i södern, där han utan amerikansk hjälp kastat ut de miliser som tidigare styrt den oljerika staden.

Det som kan bli Malikis fall vid nästa regeringsbildning är hans arroganta ledarstil. Han har lyckats stöta sig med nästan alla gamla vänner, både i och utanför Irak.

När SvD träffade Iyad Allawi i Bagdad före valet talade han om risk för oegentligheter, sedan hans vapendragare, sunnipolitikern Saleh al-Mutlaq, blivit förbjuden att kandidera på grund av påstådda hyllningar av det förbjudna Baath-partiet (en anklagelse Mutlaq aldrig fick försvara sig emot i domstol). Men denna bannlysning ser i efterhand inte ut att ha missgynnat Allawi, en sekulär shiapolitiker, USA-favorit och tidigare Baathpartist som levt 30 år i exil. Som ledare för al-Iraqiya har han istället vunnit flest röster i sunniprovinser som Anbar, Mosul och Diyala, på bekostnad av de sunnitiska islamisterna.

När Allawi har knappat in på Nouri al-Malikis ledning har denne istället börjat ropa ”tazwir”, eller valfusk på arabiska.

Ledaren för valkommissionen i Bagdad, den svensk-irakiske återvandraren Faraj al-Haidary – tidigare tjänsteman på Migrationsverket, har lugnt svarat att alla klagomål ska lämnas in till kommissionen.

Bland andra FN-tjänstemän, som SvD har talat med, hävdar att fusket inte kan vara så stort att det skulle kunna påverka slutresultatet.

Nu väntar ett hårt förhandlingsspel mellan de fyra största blocken: utöver Malikis Rättsstaten och Allawis al-Iraqiya även den shiareligiösa alliansen INA, vilken inkluderar den forne rebelledaren Muqtada al-Sadrs parti, samt det kurdiska blocket med KDP och PUK. Den arabiske ledare i Bagdad som inte lyckas göra upp med kurderna från norr kan inte bilda regering, lyder mantrat i Irak.

Maliki har stött ifrån sig både presidenten för Kurdistans regionstyre, Massoud Barzani, samt religiösa shialedare som INA:s ledare Ibrahim Jaafari och Muqtada al-Sadr, en ständig joker i den irakiska leken.

–När Maliki var svag som premiärminister fick han andras stöd, men när han blev starkare struntade han i dem som hjälpt honom, säger en bitter väljare.

Det nya parlamentets första uppgift när det samlas om kanske två veckor blir att välja ny president. Den nye statschefen – som mycket väl kan bli PUK-ledaren Jalal Talabani än en gång – får i sin tur uppdra åt ledaren för det största blocket (sannolikt Maliki) att bilda regering. Misslyckas han går uppdraget till näste man.

Det är här som Iyad Allawi kan få sin chans som god tvåa.

Skulle Allawi bli premiärminister och Talabani president kommer Iraks statsledning att bli sekulär till två tredjedelar. Talmannen blir i så fall garanterat religiös shiit.

Iyad Allawi som näste premiärminister skulle vara goda nyheter för Iraks sunnimuslimer, USA samt de arabiska grannländerna – inklusive Syrien. Men Allawi är den som grannlandet Iran minst av allt vill se som näste premiärminister i Bagdad.