På kullarna mellan östra Jerusalem och Betlehem, på ockuperat palestinskt område, ligger den ­stora bosättningen Har Homa. Bosättningen, byggd som en judisk förstad till Jerusalem, är en nagel i ögat på Betlehemborna, som ser den som ett exempel på den markstöld som undergrävt palestiniernas tilltro till fredsprocessen.

Betlehemborna lever på den östra sidan av den mur/separationsbarriär som hindrar dem från att fritt resa till det de ser som sin blivande huvudstad – östra Jerusalem. På andra sidan ­barriären finns de nyinflyttade i Har Homa, som inte vill se sig som illegala bosättare utan som förortsbor till Jerusalem, Israels odelade huvudstad.

I veckan, direkt efter fredskonferensen i Annapolis, avslöjades att Israel har begärt in anbud för att låta uppföra 307 nya bostäder i Har Homa. För de amerikanska värdarna i Annapolis kom beskedet uppenbarligen som en kalldusch. De vet att sådana expansionsplaner av bosättningarna kan undergräva president Mahmoud Abbas redan bräckliga ställning på palestinsk sida.

USA har inte gjort några ­offentliga uttalanden. Men en israelisk statstjänsteman bekräftar för tidningen Haaretz att USA har begärt en förklaring från Israel om expansionsplanerna i Har Homa. FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon förklarar i sin tur att ”anbudsförfarandet så snart efter Mellanösternkonferensen i Annapolis inte är till nytta”.

Frågan är extremt känslig eftersom den berör ett område som palestinierna vill se som en integrerad del av i sin framtida ­huvudstad efter ett fredsavtal.

En statstjänsteman säger till Haaretz att israeliska myndigheter har svarat USA med att beslutet om att bygga ut Har Homa med 307 nya bostäder togs ”långt före Annapoliskonferensen” i november.

För många år sedan var Har Homa en grön kulle, kallad Jabal Abu Ghneim av palestinierna, där den israeliska Fred Nu-rörelsen demonstrerade mot planerna på att bygga en bosättning. ­Bygget ska enligt uppgift ha drivits ­igenom av Jerusalems dåvarande borgmästare Ehud Olmert, idag Israels premiärminister.

Elaka tungor på palestinsk sida uppger dessutom att den ledande Fatahmannen Ahmed Quray, tidigare palestinsk premiärminister, och hans familjeföretag ska ha tjänat stora pengar på att sälja ­cement när Har Homa uppfördes.

Sådana sidoinkomster hos den egna sidans höga ledare bidrar till att misstron är djup bland många palestinier mot ordet fredsprocess. Kritikerna ser detta som ”en process utan tillstymmelse fred”, eller som ett spel för gallerierna som låter de illegala bosättningarna fortsätta att växa medan resultatlösa samtal pågår.

Den israeliska Fred Nu-rörelsen har tidigare i veckan visat att steget är stort mellan ord och handling när det gäller bosättningspolitiken i Israel. Den israeliska militären har endast verkställt tre procent av de rivningsorder som har utfärdats för bosättningarna på Västbanken, visar en rapport från Fred Nu.