–Det syriska folket måste bestämma över sin egen framtid men president Bashar al-Assad står i vägen, framhöll Barack Obama i en kommuniké i går där han starkt fördömde övergreppen i städer som Hama och gripanden av företrädare för oppositionen.
Samtidigt meddelade Obama att han fattat beslut om särdeles omfattande sanktioner: frysning syriska tillgångar i amerikanska finansinstitutioner, förbud för amerikanska medborgare att investera i Syrien eller att bedriva affärer med den syriska regeringen, stopp för import av syrisk olja och syriska petroleumprodukter.
–Vi har upprepade gånger sagt att president Assad måste föra sitt land mot demokrati eller försvinna, sa Obama vidare.
Detta var de mest långtgående åtgärderna hittills mot Syrien som USA redan 1979 anklagade för att stötta terrorism. Ytterligare sanktioner infördes 2004 och 2006, och sedan upproren inleddes i mars i år har tumskruvarna dragits åt – med utpekande av Assad och sex andra i den syriska ledningen.
Spekulationer om att Obama bestämt sig för att formellt kräva Assads avgång har förekommit i veckor men bedömare i Washington förmodar att dröjsmålet berodde på att man ville undvika intryck av att USA försökte styra händelseutvecklingen och också uppamma stöd i regionen. Utrikesminister Hillary Clinton spelade så sent som häromdagen ner det hela.
Obama ingick nu i en enad front, med diplomatiska påtryckningar från grannländerna och liknande krav från EU, där utrikesansvariga Catherine Ashton underströk att ”… al-Assad förlorat all legimitet… och att det är nödvändigt för honom att träda åt sidan”. Turkiet instämde också i kritiken mot Assad med uttalanden där president Recep Tayyip Erdoğan drog paralleller till överste Gaddafi i Libyen och även i Jordanien utfärdades maningar om att våldet måste upphöra.
Enligt nyhetsbyrårapporter från Beirut och Genève talade Bashar al-Assad i telefon med FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon tidigare i veckan. Assad uppgav då att de militära insatserna mot demonstranterna ”upphört”. Efter en resolution i säkerhetsrådet i början av augusti begärde Ban Ki-Moon en granskning av vad som skett i Syrien, med sikte på att dra skyldiga inför rätta i Internationella brottsdomstolen.
Kontrasten mot det i internationella sammanhang mycket snabba agerandet gentemot den libyske diktatorn Muammar Gaddafi har varit slående. I fallet Libyen enades FN:s säkerhetsråd om en flygförbudszon för att skydda civilbefolkningen mindre än tre månader efter rapporterna om folkligt motstånd i kölvattnet av massdemonstrationerna i grannländerna Tunisien och Egypten.
