Tv-kameror följde kortegen som förde Abd al-Basit al-Migrahi från fängelset i Skottland till ett väntande libyskt plan som skickats av Muammar Qaddafi. Den 57-årige al-Migrahi flögs sedan hem till hustru och fem barn i Tripoli, där han på kvällen möttes av jublande ungdomar.
–Jag har följt gällande regler, sae den skotske justitieministern Kenny MacAskill vid en presskonferens om beslutet att av humanitära skäl släppa al-Migrahi som bara har avtjänat åtta år av ett livstidsstraff, men som drabbats av prostatacancer och anses ha -endast tre månader kvar att leva.
Reaktionerna från Washington kom ögonblickligen i ett skarpt formulerat uttalande från Vita huset. Det underströks att utrikesminister Hillary Clinton, justitieminister Eric Holder och andra amerikanska tjänstemän upprepade gånger inpräntat till motparter i Storbritannien och Skottland att ”vi inte stöder frigivningen av al-Migrahi” utan att man anser att han borde avtjäna hela straffet i Skottland.
President Barack Obama kallade i en radiosändning frigivningen ”ett misstag”, enligt TT, och sade att USA sagt till Libyen att al-Migrahi bör sättas i husarrest.
Mödrar, fäder och syskon till amerikaner på väg hem som omkom när planet exploderade var upprörda över beslutet.
–Hur kan man låta honom få resa hem när han mördat 270 oskyldiga människor? undrade Kathleen Flynn.
–Medkänsla visades när han fick livstids fängelse. Det här betyder en seger för statsstödd terrorism, menade Bert Ammerman.
En annan anhörig, Susan Cohen, riktade in sig på brittiska olje-bolags intressen att få tillträde till Libyen.
–Det här handlar om eftergiftspolitik mot Muammar Qaddafi, sade Susan Cohen i en intervju i CNN och fortsatte sedan med att hon tänker framföra protester i berörda huvudstäder.
Lockerbiekatastrofen var ett av de värsta terrorattentaten dittills med totalt 270 dödsoffer. ”Det såg ut som i helvetet” mindes en invånare i byn Lockerbie där våldsamma eldsvådor utbröt när brinnande vrakdelar från flygplanet regnade ner. Utredningen pågick i flera år även om blickarna tidigt riktades mot den libyska regimen och FN-stödda sanktioner infördes för att tvinga Qaddafi att samarbeta.
Qaddafis vägran att lämna ut två utpekade misstänkta fördömdes i åratal och det var först 1999 han gav efter på villkoret att de skulle prövas enligt skotsk lag i Nederländerna. Den förre underrättelsetjänstemannen al-Migrahi dömdes till livstid eller minst 27 års fängelse 2001. Ett par år senare inleddes en process där -Libyen först gick med på att betala skadestånd till offren och där landet sedan gradvis accepterades av Väst – och förärades besök av förra amerikanska utrikes-ministern Condoleezza Rice ifjol.
Men rörande brottsutredningen kvarstår många ouppklarade detaljer, till exempel på vilken flygplats sprängladdningen hade placerats i lastrummet i jumbojetplanet. al-Migrahi har hela -tiden nekat till anklagelserna och har överklagat domen.
Det här var ett beslut som föll under skotska lagar, inte brittiska. BBC:s reporter i Glasgow anmärkte i ett inlägg på webben att den skotska regeringen befann sig i ett svårt läge:
–Om de hade ändrat sig i sista stund skulle de ha anklagats för att ge efter för påtryckningar från USA. Detta är det svåraste beslutet den skotska regeringen någonsin fattat och om al-Migrahi hälsas som en nationell hjälte hemma i Libyen kommer det att slå tillbaka på regeringen.
