USA:s president George W Bush lägger hårt tryck på Turkiet att avstå från att gå in i norra Irak.
–Vi gör det klart för Turkiet att vi inte tycker att det ligger i deras intresse att skicka trupper till Irak, sade president Bush på en presskonferens i Washington i fredags, två dagar efter det att det turkiska parlamentet gett grönt ljus för militären att göra en inmarsch i norra Irak för att stoppa PKK.
Premiärminister Tayyip Erdogan var redan före sommarens segerval tydligt avvaktande till en invasion i Turkiets södra grannland. Hans linje är att i första hand söka en politisk och diplomatisk lösning för att stoppa det terroriststämplade PKK:s attacker mot turkiska soldater.
Den turkiska militären har gått över gränsen till norra Irak mer än 20 gånger sedan början av 1980-talet efter det att den väpnade konflikten utbröt mot PKK. Men inga invasioner har krossat PKK:s förmåga till återhämtning. Gerillans folkliga förankring bland kurder i sydöstra Turkiet är stor, även om en majoritet av kurderna i Turkiet röstade för Erdogans AKP i sommarens val.
I norra Irak förnekar presidenten för det autonoma irakiska Kurdistan, Massoud Barzani, att hans styre skulle vara medskyldigt till att PKK-gerillan kan använda svårtillgängliga bergsområden i norra Irak som bas för sina räder in i Turkiet.
Samtidigt har Barzani deklarerat att hans styrkor (peshmerga) är redo att ta strid mot den turkiska militären om den marscherar över gränsen ännu en gång.
–Vi säger uppriktigt till alla parter: om de attackerar regionen Kurdistan under någon förevändning är vi helt och hållet redo att försvara vårt demokratiska experiment, vårt folks värdighet och vårt heliga hemland, sade Barzani i fredags.
I Natolandet Turkiet är irritationen stor mot att USA låter PKK operera från de svårtillgängliga Qandilbergen i norra Irak. Ankara anser sig ha samma rätt till självförsvar i norra Irak som USA har i Afghanistan.
Pentagons talesman Geoff Morrell lägger en del av skulden för PKK-attackerna på de irakiska kurdledarna.
–Låt oss försöka påverka det kurdiska regionstyret, som vi anser har inflytande över PKK, och förhoppningsvis få dem att stoppa de mordiska aktionerna i Turkiet, förklarade han enligt tidningen Turkish Daily News. En turkisk diplomat beskriver uttalandet som det första, starkt försenade amerikanska erkännandet av att det finns en koppling mellan irakiska Kurdistan och PKK.
USA står inte högt i kurs i Ankara efter att turkarna först bevittnat sönderfallet i Irak efter invasionen 2003, därefter kurdernas stärkta autonomi i norra Irak. Att sedan ett kongressutskott i Washington stämplat massmorden på armenier 1915 som ett folkmord har lett till en kris i de amerikansk-turkiska förbindelserna.
Turkiets stora kurdiska minoritet skulle påverkas starkt av en turkisk inmarsch i norra Irak.
–Sedan gränserna har öppnats har gemenskapen har ökat och människor känner mer och mer att de är del av samma (kurdiska) folk. Därför ökar oron, säger Sîlan Diljen, reporter på Sveriges radios kurdiska sändningar.
Befolkningen i norra Irak är mer radikal än ledarna för regionstyret. Vid en icke beslutande folkomröstning 2005 röstade över 90 procent av invånarna i den autonoma regionen för full självständighet, i stället för att som nu vara en del av ett federalt Irak.
–Många vanliga människor i irakiska Kurdistan ser det som att kurderna har tre ledare, Talabani, Barzani och Öcalan, noterar Sîlan Diljen.
Det är tre ledare med helt olika status. Jalal Talabani är Iraks president. Massoud Barzani är president på hemmaplan för regionstyret i Arbil. Båda dessa ledare står USA nära i dag.
Men den livstidsdömde PKK-ledaren Abdullah Öcalan är terroriststämplad av såväl Turkiet, som USA och EU.
För att de irakiska kurderna ska bidra till att stoppa PKK:s militära förmåga vill de ha ett de facto-erkännande från Ankara av sin autonomi.
Sîlan Diljen tror att enda chansen att få PKK att lägga ned sina vapen är om Turkiet ökar kurdernas rättigheter i sitt eget land.
