Senaten har satt upp klockan sju ikväll som det klockslag när president Barack Obamas vallöfte ska antas. Men det förslag de 100 senatorerna tar ställning skiljer sig avsevärt från det som klubbades i början av november i den andra kammaren, representanthuset. Här är svaren på några av de avgörande frågorna framöver.
Vad ledde fram till detta?
Redan på 1930-talet var det tänkt att tillgång till vård skulle bli en rättighet, ungefär som ålderspensionen, men ingen demokratisk president har lyckats genomföra detta trots bitvis stora majoriteter i kongressen. I och med kvällens sannolika ja har Barack Obama kommit längre än den som försökte senast, Bill Clinton. Runt 47 miljoner amerikaner står utan försäkring, en del av eget val eller endast tillfälligt, men många människor ratas av de privata försäkringsbolagen eller har inte råd med de allt dyrare premierna.
Vad händer härnäst?
De bägge förslagen ska jämkas samman till ett. Det sker antingen i överläggningar mellan majoritetsledarna samt de viktiga utskotten eller i en ”conference” med representanter för bägge kamrarna. Det gemensamma förslaget måste sedan antas i både senaten och representanthuset innan det kan undertecknas av presidenten. Här föreligger skarpa motsättningar. Det är omöjligt att förutspå när arbetet kan bli klart.
Vilka är de största stötestenarna?
•Olika krav på förbud mot finansiering av abort, kraven fördöms av demokratiska stödtrupper.
•Representanthusets förslag om ett offentligt försäkringsalternativ, ”public option”, som senaten slopade men som anses vara ett måste bland vänsterväljare.
•Senatens tankar på en ”Cadillac-skatt” på de generösa vårdförsäkringar som många fackmedlemmar åtnjuter, men som fackföreningsrörelsen givetvis förkastar. Huset föreslår istället en extraskatt för höginkomsttagare.
•Brytpunkt för låginkomsttagare.
•Exakt vad som ska ingå i den obligatoriska försäkringen.
Vad skulle en reform innebära?
Det beror, förstås, på den slutliga skrivningen. Men klart är att enskilda kommer att åläggas att teckna försäkring och att försäkringsbolagen inte kan avvisa någon. Arbetsgivare får fortsatt en stor roll, med tvång på att ha försäkring för personalen eller möjlighet för småföretag att ingå i ett slags försäkringsbörser. Nya villkor kommer att ställas på de privata bolagen, som att barn ska täckas av föräldrarnas försäkringar upp till 25–26 års ålder. Det är tveksamt om kostnadsstegringarna dämpas.
Kommer reformen att gå igenom?
De flesta bedömare gissar att det demokratiska ledarskapet – Obama, talmannen Nancy Pelosi och senatsledaren Harry Reid – inte kommer att ge sig. Men kompromissandet som redan skett och det som nu väntar gör att det fortfarande är osäkert hur slutversionen ser ut. En av dem som fått sin vilja fram, oberoende Joe Lieberman, konstaterade krasst att det kommer att bli omöjligt att få erforderliga 60 röster i senaten ifall representanthuset insisterar på att behålla den statliga försäkringen. Republikanerna har genomgående röstat emot och vässar kritiken mot det de kallar ”Obama care” eller mer nedsättande namn. En sammanställning av olika mätningar de tre första veckorna i december som sajten Realclearpolitics gjort visar att 39 procent av amerikanerna är för och 51 procent emot en reform.
