Avtalet, en uppgörelse mellan USA, EU-kommissionen och EU:s regeringar från november började gälla den 1 februari. Men lagar om dataöverföringar kräver sedan 1 december även EU-parlamentets godkännande.
Med 29 röster mot 23 och en nedlagd röst godkände utskottet på torsdagen en resolution av den holländska, liberala ledamoten Jeanine Hennis-Plasschaert, som hävdar att villkoren för att godkänna Swiftavtalet inte uppfyllts, och att det därmed aldrig skulle ha trätt i kraft.
– Än så länge så har Rådet inte givit parlamentet all relevant information och dokumentation om interimavtalet, sade Hennis-Plasschaert i utskottssalen.
Parlamentet har tidigare anklagat kommissionens och regeringarnas förhandlare för att försöka ”kuppa” igenom Swift, genom att inte lämna ut förhandlingsdokumenten och skylla på långsamt översättningsarbete.
Enligt resolutionen kränks en rad grundläggande principer om ”nödvändighet och proportionalitet” i Swiftavtalet, liksom bristen på ömsesidighet: EU har ingen möjlighet att be amerikanska banker om uppgifter om deras kunder.
Det Belgienbaserade företaget Swift förmedlar elva miljoner internationella transaktioner dagligen åt världens banker. Efter terrordåden i New York i september 2001 krävde det amerikanska finansdepartementet tillgång till Swifts reserv-server i Virginia. EU:s dataskyddsmyndigheter slog fast att det är olagligt att lämna ut känsliga data om EU-medborgare, oavsett var uppgifterna finns lagrade.
Swift blev då inklämt mellan amerikanska och europeiska dataskyddslagar, och riskerade rättsliga påföljder på bägge kontinenter. Sedan den 31 december förra året lagras därför alla uppgifter om transaktioner mellan europeiska banker på servrar i Nederländerna och Schweiz.
USA vill nu ha tillgång till uppgifterna, fram tills ett helt nytt dataöverföringspaket ska tas fram senare i höst. Parlamentarikernas reaktion på vad de ser som ett överlagt försök att ignorera deras medbestämmanderätt inom polis- och säkerhetsfrågor, bådar inte gott för de amerikanska önskemålen.
På torsdag morgon ringde den amerikanska utrikesministern Hillary Clinton till EU-parlamentets ordförande, polacken Jerzy Buzek, för att uttrycka sin oro över att avtalet kan stoppas bara knappt två veckor efter att det börjat tillämpas, skriver Brysseltidningen European Voice.
USA:s Brysselambassadör William E. Kennard, besökte i veckan parlamentet. Skälet till besöket var att föra fram Vita Husets syn på hur viktig tillgången till data över internationella pengatransaktioner är i samband med jakten på terrorister.
Men enligt en talesman på Swifts huvudkvarter i utkanten av Bryssel, så har USA inte bett om data från deras servrar sedan flytten den 1 januari, och inte heller sagt något om att de vill ha tillgång till uppgifterna i framtiden om Swiftavtalet skulle gå i graven.
Tysken Joseph Dahl, ledare för EPP-gruppen parlamentet, som samlar Europas moderater och kristdemokrater, och som är det enda parti som helhjärtat stödjer USA:s krav på tillgång till bankdata och Swiftavtalet, gjorde ett försök att förebygga en nej-röst i nästa vecka. Han bad Rådets (EU:s regeringar) förhandlare att komma till parlamentet, innan omröstningen, och lägga alla kort på bordet om förhandlingarna.
– Att blockera Swiftavtalet kan riskera våra meborgares säkerhet. Därför behöver ett avtal, och tydliga försäkringar från Rådet angående våra största farhågor innan vi kan rösta, sade Joseph Daul.
